Från heltid till ett par timmar i veckan: Så minimerade en maskinfabrik i Jylland felsökning.
Av Henrik Eilers
När problemen var som värst hade upp till 70 procent av rören hos MC Uldall Maskinfabrik små hål och repor, skriver vår danska systertidning. Rören skulle användas till en tvärströmsvärmeväxlare inom livsmedelsindustrin, och de flesta felen upptäcktes vid maskinfabrikens kvalitetskontroll.
Andra fångade underleverantören, som kromar insidan av nickelrören. Krom binder inte i hål och repor, och när det inte sker uppstår hål i beläggningen, vilket gör att livsmedlet kan komma i kontakt med nickel, vilket kromningen ska förhindra.
– Vi försökte hitta och åtgärda orsakerna till felen, men i början verkade det som om det bara uppstod ett nytt problem varje gång vi hade löst ett, säger Casper Lysdal Rosvall, teknisk chef hos MC Uldall Maskinfabrik.
Därför blev tillverkningsföretaget från Skanderborg medlem i Made, där utmaningarna med rören blev fokus för ett Made Demonstrationsprojekt med Force Technology.
De små hålen uppstod vanligtvis i svetsarna. Dels i rörets längsgående svets, som underleverantören till röret utför, dels i de svetsar som MC Uldall Maskinfabrik själv utför när de svetsar flänsar i rostfritt stål på röret.
De senare hålen hade i stort sett eliminerats av MC Uldall Maskinfabrik själva genom att justera svetsprocessen innan Force Technology kom in i Made-projektet.
– Vår genomgång av deras svetsprocedur visade att de hade god koll på den delen. Dessutom utförde vi laboratorieundersökningar av metallens mikrostruktur i ett av rören som hade fel, samt analyserade fotomaterial från MC Uldall Maskinfabrik som visade hål och repor i andra rör, säger Johan Braüner Nielsen, specialist inom materialrådgivning hos Force Technology.
Baserat på detta kom Force Technology med en rad rekommendationer, varav MC Uldall Maskinfabrik har arbetat vidare med flera av dem.
En av lösningarna var att applicera ett extra nickellager innan kromningen. Dels för att fylla de små hålen och reporna, dels för att lägga ett extra lager ovanpå svetsningen, eftersom dess materialmikrostruktur i sig själv kan lämna hål i kromningen. Enligt Casper Lysdal Rosvall är den lösningen inte ekonomiskt hållbar. Däremot har MC Uldall Maskinfabrik justerat både den spånande bearbetningen - alltså processen som gör röret helt runt invändigt - och den efterföljande honingen - den invändiga slipningen av röret.
I en produktionsprocess som denna är det enormt svårt att peka på de exakta orsakerna till problemen, men vi har justerat olika saker som tillsammans har haft effekt, säger Casper Lysdal Rosvall och fortsätter:
– Vi har ändrat skärdata - alltså hur snabbt, hur djupt och med vilken vinkel spånborttagningen sker. Dels för att ta bort mer av svetslagren, dels för att vi misstänker att spånborttagningen har avlägsnat material istället för att skära av det. När det gäller honingen har vi justerat hur länge vi använder de olika typerna av sandpapper och ändrat maskinens filttyp så att den fångar upp korn av mindre storlek. Teorin är att lossnade korn har blivit dragna med under honingen, där de har orsakat repor.
Resultatet av de olika justeringarna i produktionsprocessen är betydande. Ibland upptäcker den visuella kvalitetskontrollen fortfarande små hål, som förmodligen kommer från svetslagren i den längsgående svetsningen under spånborttagningen, men sammanfattningsvis har Made Demonstrationsprojektet varit en framgång för MC Uldall Maskinfabrik.
– Vi har helt slutat att få tillbaka rör på grund av att de inte kan kromas, och det är mycket begränsat vad vår egen kvalitetskontroll upptäcker av hål och repor. Tidigare kunde vi tidsmässigt använda vad som motsvarar en heltidsanställd under en vecka för reparationer. Nu är vi nere på ett par timmar, konstaterar Casper Lysdal Rosvall.