Foto: Viveka Österman

– Sverige har en fördel framåt. De var de första att kliva upp. De har tillgång till el och vattenkraft. De har en bransch som är kopplad till det gruvbolaget LKAB gör där, så de har produkter på plats som gör att de kan göra denna omställning. Och det finns ett tankesätt i Skandinavien som skiljer sig från andra platser, säger han till Reuters.

Grönt väte är nyckeln som ska hjälpa till att göra industrin koldioxidneutral och svensk stålproduktion kommer öka de kommande åren, skriver nyhetsbyrån som varit i kontakt med flera svenska stålprojekt.

H2 Green Steel presenteras som byggare av en helintegrerad, digitaliserad och automatiserad stålfabrik. Målet är att installera elektrolysatorer som en integrerad del av stålverket för att producera väte till 5 miljoner ton högkvalitativt stål om året 2030.

– När vi startade satsningen trodde vi att det skulle vara för fordonsindustrin, både tunga lastbilar och lätta bilar. Men det vi har sett är att det finns ett väldigt stort intresse från byggandet, säger chefen för affärsenheten Hydrogen på H2 Green Steel Kajsa Ryttberg-Wallgren till Reuters och fortsätter:

– Den främsta anledningen till det är att du har den här offentliga upphandlingen i vissa länder nu med ett mycket högt fokus på att koldioxidutlösa produkten och de är villiga att betala en premie för en grön stålprodukt.

Hybrit beskrivs som den svenska ståltillverkaren SSABs, gruvföretaget LKABs och det statliga kraftbolaget Vattenfalls initiativ 2016 att skapa en fossilbränslefri värdekedja från gruva till stål med förnybar el och vätgas.

SSAB beskrivs som det största koldioxidutsläppande företaget i regionen vilket fick företaget att producera sitt första utsläppsfria stål 2021 som togs upp av Volvo i en lastbärare för användning i gruv- och stenbrott. SSABs stålproduktion med hybridteknik ska gå från att producera 1,3 miljoner ton stål och sedan öka kraftigt under de närmaste åren.

– Även om SSAB har bland de mest koldioxideffektiva masugnarna i världen är vi fortfarande en enorm koldioxidproducent, samtidigt som vi producerar mycket avancerade stålprodukter för vår tillverkningsindustri, säger SSABs CTO Martin Pei till nyhetsbyrån och tillägger:

– För SSAB var detta verkligen den långsiktiga affären, hållbarhetsfrågan. Innan Parisavtalet förhandlades fram insåg SSAB att vi behövde lösa den här frågan från dess grundorsak och på ett sätt så att vi kan bygga upp en långsiktigt hållbar verksamhet.

– I framtiden är vår plan att bygga storskalig vätgaslagring för att klara vindkraftsfluktuationer, så när det blåser mycket kommer vi att producera mer väte och lagra det och när det är mindre vind kan vi använda väte från lagret.

LKAB beskrivs som ett 130 år gammalt gruvbolag som för närvarande producerar 80 procent av EUs järnmalm och 20 procent av Europas stålindustris järnmalm.

– LKAB har för avsikt att investera mellan 1-2 miljarder euro – 1,1-2,2 miljarder dollar per år i 15-20 år för att skala upp allt detta för att förändra, inte bara de första 1,3 miljoner ton, utan hela vår produktionsportfölj framgångsrikt från järnmalmspellets till järnsvamp. Det gör man med grönt väte, säger Niklas Johansson Senior vice president för kommunikations- och klimatenheten på LKAB till Reuters.