SSAB backar inte från sin omställning trots frågetecken kring utsläppshandeln: ”De som tvekar får göra det”
Av När Naturvårdsverket släppte sina årliga data över svenska anläggningar som ingår i EU:s utsläppshandel stod järn- och stålindustrin för en minskning av utsläppen med åtta procent jämfört med 2023. Enligt Naturvårdsverket handlar det dock delvis om inbromsningar på grund av konjunkturen och ett inplanerat underhållsstopp på SSAB:s anläggning i Oxelösund.
I toppen för fossila utsläpp inom järn- och stålindustrin hamnar SSAB med sina tre anläggningar i Luleå, Oxelösund och SSAB Tunnplåt i Borlänge. (Se lista nedan för exakta siffror). Sett till de fyra senaste åren har samtliga minskat över tid.
Det gör dock även den fria tilldelningen av utsläppsrätter, då EU har målet att minska utsläppen av växthusgaser med 62 procent till år 2030, jämfört med 2005 års nivåer. Samtidigt kan företag handla och sälja utsläppsrätter mellan varandra, och enligt årsredovisningen 2024 köpte SSAB in 2,3 miljoner ton utsläppsrätter och sålde 1,2 miljoner ton, vilket innebär en total kostnad på omkring 754 miljoner kronor*.
– När man justerade reglerna kring utsläppsrätter runt 2018 så stod det klart att vi skulle komma att ha ett underskott. Utifrån det har vi lagt en strategi där vi köper utsläppsrätter, jag kan inte gå in exakt på hur, men där vi säkrar upp att vi har de utsläppsrätter som vi behöver, säger Tomas Hirsch, head of energy och utsläppshandel på SSAB.
Hur många fria utsläppsrätter ett bolag tilldelas räknas ut med hjälp av branschspecifika riktmärken, i dagsläget finns det 52 olika processer som alla har olika riktmärken, för SSAB:s räkning är det riktmärket för stålproducenter som gäller. Uträkningen av riktmärken grundar sig bland annat på historiska utsläpp, som vägs gentemot de 10 procent av de "branschbästa" bolagen med minst utsläpp (där SSAB återfinns). Man tar även hänsyn till exempel den tekniska utvecklingen för de olika processerna.
– Och beroende på hur utvecklingen går blir det olika riktmärken. För vissa processer väntar en stor förändring, för andra en liten, säger Tomas Hirsch och syftar åt att EU-kommissionen snart kommer med nya riktmärken för perioden 2026-2030.
– De nya riktmärkena är inte klara än, de kommer att lanseras någon gång i höst om jag förstått det rätt. Då kommer tilldelningen att minska, men samtidigt så införs CBAM, säger Tomas Hirsch.
Vad är CBAM?
CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) är EU:s koldioxidavgift på importerade varor med hög klimatpåverkan med syfta att motverka koldioxidläckage och skapa rättvisa konkurrensvillkor.
Systemet går ut på att importörer måste rapportera varornas koldioxidutsläpp och köpa CBAM-certifikat motsvarande EU:s utsläppshandelssystem (ETS).
CBAM har redan börjat införas och förväntas vara fullt införd 2026.
https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/cbam/
CBAM handlar i teorin om att tilldelningen av fria utsläppsrätter ställs emot de importerade varorna, som då får en motsvarande kostnad.
– Funktionen är till för att skydda europeiska bolag som är utsatt för global konkurrens och förhindra det som man kallar för koldioxidläckage. CBAM ska fungera som en kostnadsmekanism på importen som motsvarar nedskärningen av utsläppsrätter, så att produktionen inom Europa behåller sin lönsamhet gentemot importen. I det optimala skulle det här innebära att vi fasar ut den fria tilldelningen, vilket i och för sig innebär att vi måste köpa in fler utsläppsrätter motsvarande den extra kostnaden som CBAM ger till importerade varor.
Men teori är en sak, praktik är en annan. Många i stålbranschen har beskrivit CBAM som ett orosmoln, som man ännu har svårt att kalkylera kring. Under veckans gång skickade tio av de största stålbolagen ett brev till EU-kommissionen med budskapet att mer behöver göras från EU:s håll för att skydda industrin, rapporterar Financial Times.
Det finns alltid risker kring hur en sån är mekanism kommer att fungera i verkligheten, det här är en ekonomisk teori på hög nivå, det är inte alltid det fungerar i verkligheten. Tomas Hirsch, energidirektör på SSAB
När Arcelormittal förra veckan aviserade inställda gröna satsningar uppgavs osäkerheten kring CBAM som en anledning och i Riksrevisionens granskning av LKAB:s omställningsplaner beskriver man att man befarar att utvecklingen av handeln med utsläppsrätter kan leda till en riskfylld politisk osäkerhet.
Enligt en analys av prisrapportören Fastmarket förväntas cirka 75 procent av de totala skulderna som CBAM medför falla på järn- och stålimportörer, men även om de direkta kostnaderna faller på importörerna förväntas hela värdekedjan påverkas.
Finns det en oro för hur utvecklingen kan slå mot SSAB framöver?
– Vi tycker att CBAM är bra och att det är rätt att det kostar pengar att släppa ut koldioxid, sedan finns det ju en farhåga med CBAM eftersom det inte kompenserar för export, så det är en brist. Det vill vi gärna se en mekanism för och vi förstår att det pågår en diskussion kring detta, säger Tomas Hirsch som medger att det är mycket som ännu är oklart.
– Det finns alltid risker kring hur en sån är mekanism kommer att fungera i verkligheten, det här är en ekonomisk teori på hög nivå, det är inte alltid det fungerar i verkligheten.
Tomas Hirsch menar dock att SSAB, till skillnad från en del konkurrenter, inte kommer att backa från sina gröna omställningsplaner trots frågetecknen.
– Det har vi varit tydliga med. Våra projekt i Luleå och Oxelösund, de bygger inte bara på utsläpp, utan det är också en investering i bättre kapacitet och bättre produkter, och ökad kapacitet för vissa produkter som vi i dag har en flaskhals på. Satsningarna är en bättre användning av kapital än att göra ingenting. De som tvekar får göra det men våra projekt står på flera ben.
Finns det risker att utvecklingen kring utsläppsrätter ställer till med problem för SSAB framöver?
– Det ökar naturligtvis våra kostnader – som enskild kostnadspost är den stor. Men de kostnaderna ökar ju för alla som tillverkar stål på samma sätt. Så länge alla våra konkurrenter drabbas på samma sätt, systemet är transparent, och att vi fortsätter att ha de förhållandevis låga utsläpp som vi faktiskt har borde vi drabbas mindre än våra konkurrenter i Europa, säger Tomas Hirsch.
*(De siffrorna gäller för SSAB:s samtliga anläggningar, både i Sverige och utomlands och de sålda rätterna innehar ett terminskontrakt, som innebär att bolaget förbinder sig att köpa tillbaka dem.)