Martin Bjurström på Carbomax tycker det är jättespännande att testa det nya materialet. Foto: Carbomax

Av Martin Wanerholm den 8 december 2021 09:00

Carbomax säljer kol och legeringar, främst till stålverk och gjuterier. De har lager och produktion i Västerås. I produktionsanläggningen bearbetar de kol genom torkning, krossning, siktning och paketering. Sedan snart tio år har de även hjälpt stålbranschen med att brikettera produkter och avfall som sedan sänds tillbaka och används som råvara, det kan till exempel handla om glödskal.

De håller just nu på att färdigställa 10 000 m2 utomhus för kolhanteringen på ett nytt industriområde i utkanten av Västerås.

– Ytan kommer att hårdgöras och asfalteras och förhoppningsvis i november har vi en färdig yta, säger Martin Bjurström Teknikchef Carbomax i en intervju med oss.

När företag idag gör nya stora hårdgjorda ytor är dagvattenhantering allt mer i fokus. På tidigare ytor som bolaget har i Västerås har de använt olika typer av filter men även kemisk fällning av metaller i dagvatten. Nu installerar de också ett partikelfilter men funderade på att använda makadam för att skapa fördröjningsmagasin runt den hårdgjorda ytan. Men de ställde sig sedan frågan varför man ska bryta ny makadam när det finns andra bra produkter att använda.

Sedan tidigare hade de samarbete med metallpulvertillverkaren Höganäs och deras restproduktansvarige Björn Haase, som Carbomax bland annat hjälpt med brikettering. Höganäs producerar förutom metallpulver även restprodukten slagg. För ett tag sedan rapporterade vi om projektet Minrent där materialet visade sig kunna rena vatten från både metaller och näringsämnen.

Och vad passar bättre för ett företag som hjälper stålindustrin med restprodukter än att själva använda just restprodukter från stålindustrin. Därför kom det nyligen 480 ton slaggmaterial till Carbomax nya område från Höganäs. Slaggprodukten läggs ut runt den hårdgjorda ytan dels för fördröja utsläppet av dagvatten men också för att rena vattnet.

Så här ser restprodukten från Höganäs ut, ett material som nu ska rena dagvattnet vid Carbomax nya anläggning i Västerås. Foto: Carbomax

– Vi hade väldigt bra kontakt med Björn sen tidigare så det var lätt att ta den kontakten och hitta det här samarbetet.

Höganäs hade testat sin restprodukt för vattenrening i en rad andra sammanhang tidigare men inte just för den här typen av dagvattenrening i större skala.

– Vi ville gärna vara först ut, det är jättespännande, säger Martin.

De hoppas nu att produkten från Höganäs ska ge en effektiv rening av dagvattnet och de kommer att följa upp detta med regelbunden provtagning. Innan de la ut materialet kollade de av med miljökontoret i Västerås och Mälarenergi som är mottagare av dagvatten innan det går ut i Mälaren.

– Vi fick grönt ljus från båda hållen i och med att Höganäs hade gjort ett väldigt bra arbete innan.

Han förklarar att Höganäs klassat materialet som en produkt och registrerat denna enligt EU:s kemikalielagstiftning Reach.

Björn Haase, chef för restprodukter Höganäs och Catharina Lindgren, vd Carbomax. Foto: Carbomax.

När vi ändå har kontakt med Martin passar vi på att ställa några frågor om bolagets arbete med att hjälpa andra företag med att brikettera sina restprodukter för lättare kunna använda dem i olika sammanhang till exempel smälta om för att få ut metaller.

– Jag skulle säga att det definitivt har varit ett intresse under ganska lång tid, men de två, tre senaste åren har det varit ett mycket större intresse att titta på hur man kan recirkulera restprodukter eller egentligen avfall. Förhoppningsvis har vi varit bidragande till den förändringen, kanske för att man nu har möjlighet att blanda in biokol i briketterna.

Intresset ökar men det finns fortfarande vissa hinder. Martin berättar att om ett företag skickar iväg sin restprodukt för brikettering till Carbomax kan det bli klassat som avfall och när avsändaren sedan får tillbaka materialet för fortsatt bearbetning måste de ha tillstånd att hantera samma avfall.

– Jag förstår syftet med lagstiftningen men ibland blir det lite stelbent när man försöker hitta nya lösningar.

Carbomax har även fler projekt på gång med hållbarhetsfokus. De säljer kol som i huvudsak legeras in i stål men även kol för att reducera järnoxider till järn vilket kan innebära utsläpp av koldioxid. Bolaget är därför delägare i Envigas som tillverkar biokol av skogsrester genom pyrolys och som vi har skrivit om tidigare.

– Där har vi också ett projekt tillsammans med Höganäs och tittar på hur man ska kunna ersätta i alla fall en del och i förlängningen 100 procent av det fossila kolet med biokol.