23948sdkhjf

Ökad halt av metaller i mossa

Under år 2020 utförde IVL en undersökning av metallhalter i mossprover från hela Sverige. Halterna av flera metaller har ökat sedan 2015.

Mattbildande mossor som bioindikatorer är ett effektivt sätt att övervaka luftmiljön, både när det gäller metaller och kväve. Naturvårdsverket har sedan 1975 finansierat undersökningar av metaller i mossan vart femte år.

– Mossor har den speciella egenskapen att de får sin näring från atmosfären och de täta mattor som vissa mossor bildar blir på så sätt effektiva fällor för metaller och andra ämnen i luftburna partiklar och i nederbörd. De skillnader vi ser i proverna kan spåras och ge information både om lokala utsläppskällor och långväga transporterade utsläpp, säger Helena Danielsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet. 

Den senaste undersökningen visar på att halterna av bly och koppar i mossa har blivit lägre sedan 2015. Däremot har andra metallhalter stigit. Arsenik, järn, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, zink, aluminium och kobolt i moss har ökat. 

Jämfört med övriga Europa är halterna låga.

– Vi ser en viss ökning av halterna i mossorna för de flesta metallerna sedan 2015 men orsaken är ännu okänd och behöver därför följas upp för att se om den håller i sig, säger Helena. 

– Mätningar av metaller i mossor är ett bra komplement till andra mätningar och ger en bild av bakgrundsnivåerna i hela landet. Den långa mätserien är en styrka och visar på trender för belastningen av metaller över tid, säger Petra Hagström från Naturvårdsverket.

De svenska utsläppen av metaller från trafiken, förbränningsanläggningar och från industrin har minskat kraft från det att mossundersökningar startade i mitten av 70-talet. 

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Tipsa en kollega

0.141