23948sdkhjf

Metall sätter takten i klimatomställningen

Den viktigaste drivkraften till ökad efterfrågan på många metaller fram till 2050 kommer att vara klimatomställningen. Det visar en ny rapport från Svemin. 

– Ju snabbare vi vill ställa om till ett nettonollsamhälle desto högre efterfrågan på metaller, säger Katarina Nilsson, projektledare för studien från Svemin.

Klimatambitioner och metallbehov – möjligheter för Sverige och svensk gruvnäring som rapporten heter berättar att FNs klimatpanel IPCC slår larm i sin senaste rapport och visar att den pågående klimatförändringen både är mer omfattande och går snabbare än man tidigare trott. De närmaste årens agerande kommer vara avgörande för att klimateffekterna inte ska bli än värre, menar de.

Enligt rapporten skapas utmaningar genom att fasa ut användning av fossila energikällor och byta dessa mot alternativa energikällor. Den tar upp att i EUs industristrategi pekar EU-kommissionen på att ett beroende av fossila källor riskerar att bytas mot ett beroende av metall- och mineralråvaror.

– Det har de helt rätt i. Vindkraftverk, solpaneler, batterier, elbilar – de flesta tekniker som ska hjälpa oss att ställa om till klimatneutralitet kräver att vi har tillgång till metaller och mineral. Frågan är hur mycket metaller och mineral som kommer att behövas för att uppnå politiska klimatmål och hur mycket av detta behov kan täckas av återvinning, säger Katarina Nilsson. 

Enligt rapporten har Sverige stor potential att bidra med såväl primär brytning som återvinning – men det har saknats en samlad vetenskaplig bild av samhällets behov av metaller och mineral, kopplat till Sveriges potential att bidra till att tillgodose det behovet.

– En slutsats i rapporten är att den viktigaste enskilda drivkraften till ökad efterfrågan för flertalet metaller fram till 2050 kommer att vara klimatomställningen. Därmed kommer ambitionsnivån i klimatomställningen kraftigt påverka efterfrågan av dessa metaller, säger Katarina Nilsson och fortsätter:

– Samtidigt visar analysen att återvinning är viktigt men förväntas inte kunna täcka uppkomna efterfrågan med mer än 15–26 procent fram till 2050.

Rapporten uttrycker att Svensk gruvnäring ligger i framkant vad gäller hållbar gruvbrytning och att klimatavtrycket för metaller producerade här i Sverige redan är lågt i en global jämförelse.

– Med ett ökat metallbehov blir det än mer viktigt att de metaller som vi producerar för klimatomställningen produceras på ett klimatsmart sätt, produkter som Sveriges gruv-, mineral- och metallproducenter kan bidra med, säger Katarina Nilsson.

Faktasammanställning och analys av data har utförts av Karl Murray och Per Klevnäs på Material economics på uppdrag av Svemin. Den har tagits fram inom ramen för projektet Samhällets framtida behov av metaller och mineral för ett hållbart och digitalt samhälle i ett 2030- och 2050-perspektiv. Svemin är initiativtagare och projektägare för projektet som pågått från december 2020 till augusti 2021. 

Projektet är en del av, och finansierat av, Swedish Mining innovation, det strategiska innovationsprogrammet för svensk gruv- och metallutvinnande industri, som är en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Tipsa en kollega

0.156