23948sdkhjf

Han har koll på kol

Snart kommer anläggning nummer två för tillverkning av biokol till den metallurgiska industrin att stå klar. Envigas har gått från utvecklare av teknik till att driva fabriker för biokol.

Våren 2019 invigde Envigas sin första anläggning för tillverkning av biokol till den metallurgiska industrin. Nu i höst är det dags att ta i drift en betydligt större anläggning som kommer kunna producera 5000 ton till att börja med men som kan skalas upp till 15 000 ton biokol per år från olika skogsrester. Vd Tobias Brink höll nyligen ett seminarium om företagets resa.

Det finns de i Sverige som producerar biokol men primärt är det för användning som jordförbättringsmedel, säger Tobias Brink.

Envigas använder pyrolys, det vill säga en process där ett ämne upphettas till en hög temperatur i en syrefri miljö. Förutom att framställa biokol satsar bolaget även på att framställa bioolja med lågt syre- och vatteninnehåll som ska kunna användas till exempel av ett raffinaderi för att skapa bränsle. Nuvarande fabrik finns cirka två mil söder om Skellefteå i Burå på gamla Modo-fabrikens område.

Från början var tanken att de skulle utveckla egen teknik, men det spåret har de släppt och istället köper de in färdigutvecklade delar och bygger upp produktionsanläggningar som de själva driftar. Tobias berättar att intresset för bolagets verksamhet har ändrats.

För två år sedan tyckte man att det var ett spännande spår som vi höll på med men nu plötsligt har det vänt till att det måste hända nu och om det kan gå fortare.

Det finns många initiativ för att minska kolanvändningen inom den metallurgiska sektorn. Vattenfall, LKAB och SSAB:s projekt Hybrit är ett men Tobias menar att det inte räcker hela vägen.

Hybrit är ju en del men inte hela lösningen. Bara för att man använder vätgas för att reducera malmen så kommer du sen ändå behöva kola upp stålet för att få ett hållbart stål, förklarar Tobias.

Enligt Tobias är bolaget ganska ensamma i Europa om att storskaligt producera biokol specifikt för metallurgiska ändamål. I övriga världen finns liknande produktion bland annat i Brasilien, men intresset ökar.

Vi kommer inte vara ensamma på marknaden att producera biokol till metallurgisk industri, behovet kommer växa till enorma volymer det är jag övertygad om.

Bolaget har testat en rad olika råmaterial till exempel sågspån, kutterspån och olika typer av pellets. Tobias berättar att de även är öppna för att testa andra material i framtiden men att de har några krav.

Vi önskar använda en restprodukt som är producerat från stamved då det är en väldigt ren råvara.

För att kunna bredda valet av råvara funderar de även på möjligheterna att införa torkning av råvara så att även fuktigare restmaterial kan användas.

Det är viktigt med spårbarhet av materialet för att kunna visa att skogen vuxit på ett bra sätt då det är något kunderna frågar efter. Bolaget har skapat ett eget datasystem för att kunna följa detta, i detta system lägger de även in andra fakta om kolet som tillverkas till exempel vid vilken temperatur det är framställt.

Av ett ton råvara in får de i processen ut cirka 300 kg biokol och 150 kg bioolja. De tittar även vad de kan göra med resterande delar, biogas och vätgas är områden som Tobias nämner.

Hur ser framtiden ut för bolaget. En viktig faktor för hur det kommer att gå är priset på råvara.

Det är klart att det kommer vara en huggsexa men vi ser framför oss att vi troligen kommer ha en bättre betalningsförmåga för restproduktströmmarna än till exempel fjärrvärmeanläggningar som bara eldar upp råvaran.

Den nu utökade produktionen är inte sista steget för Envigas.

— Det råder inget tvivel om att vi snart måste börja titta på ytterligare anläggningar och skruva upp det här till nästa nivå, säger Tobias.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Tipsa en kollega

0.205