Svaret på en grönare järn- och stålproduktion
Av Elin Nittmar
Järn- och stålindustrin är en betydelsefull export och sysselsättning för många i Sverige. Men produktionen är långt ifrån miljövänlig. Kolet som används orsakar koldioxidutsläpp vid utvinning, transport och tillverkningsprocess. I Sverige står järn- och ståltillverkningen för hela 12 procent av utsläppen.
Den absolut största andelen utsläpp uppstår när fossilt kol används för att reducera järnmalm till järn. Biokol tillsammans vätgas skulle kunna vara svaret för en mer hållbar framtid, något som ligger till grund för projektet. Kentaro Umeki är professor i Energiteknik vid Luleås tekniska universitet och kommer leda en stor del av projektet.
– I diskussionerna om utfasning av fossilt kol är det oerhört viktigt att veta att kolatom fortfarande behövs när övergången mot den gröna omställningen sker. Därför är kol från biomassa ett väldigt bra alternativ eftersom det är det mest kostnadseffektiva, säger Kentaro Umeki i ett pressmeddelande.
I Sverige idag finns ingen storskalig produktion av biokol, som uppfyller kraven från järn- och stålindustrin. I projektet kommer biokol produceras i redan befintliga kraft- och fjärrvärmepannor, av sorten fluidiseras bädd. En bakgrundsdokumentation till projektet visar att det skulle behövas mellan 200 000 och 300 000 ton biokol, mellan 2030 – 2045 för kunna ersätta allt fossilt kol inom industrin.
När projektet nått sitt slut är förhoppningen att det kommer finnas ett nytt reaktorkoncept redo att implementeras och som kommer att förse industrin med upp till 80 000 ton biokol per år. Koldioxidutsläppen kommer minska med cirka 290 000 ton per år. Den teknik som föreslås kommer därmed kunna leverera framtida behov av biokol till järn- och stålindustrin på nationell nivå.
Energimyndigheten stöttar projektet med 12 miljoner.