AI på allas läppar – men medarbetarna måste med på tåget
Av När Elmia Produktionsmässorna gick av stapeln förra veckan fanns ett antal AI-utvecklare på plats för att inspirera till hur AI kan användas i praktiken inom industrin.
–Intresset är stort och det finns många buzzwords, men min erfarenhet är att många företag inte riktigt vet hur man ska ta sig an det här, det blir för stort och komplext, säger Martin Friis på konsultföretaget Digjourney som stöttar företag i digitaliseringsprocesser.
Deras arbete startar oftast med en workshop för att komma fram till var företaget befinner sig inom sin digitala utveckling.
– Vi uppmanar dem att vara ärliga för att ta reda på vilken digital mognad de har. Sedan workshopar vi för att komma fram till var företaget vill vara – beroende på omvärlden, konkurrens och intern kompetens – för att i slutändan kunna bygga ihop en handlingsplan som kan igenom förändringarna.
Vad är företagen oftast ute efter?
–Det är väldigt olika. Utifrån kan de se ut att göra samma saker, ha ungefär samma omsättning och produkter, men när man kartlägger dem är de helt olika bolag med olika arbetssätt, så att det finns inget "det vanligaste". Ofta har man så mycket fokus på att leverera i dag, man vet att finns utmaningar framöver, men hinner inte jobba så mycket med innovation.
Ett av företagen som har vågat satsa är Öregrundsvarvet Arronet som bygger båtar i aluminium. För ett år sedan började de arbeta med ett program som heter Solidworks Flow Simulation från franska Dassault Systèms. Det är en 3D-mjukvara som ger detaljerad insikt i vätskeflöden och numera tar företaget fram sina nya båtmodeller virtuellt, som sedan testas och 3D-printas.
Arronet arbetar en ny teknik som kallas för bärplansteknik, hydrofoiling, vilket innebär att vingar under skrovet lyfter upp båten ovan vattenytan vilket medför minskad friktion och därmed mindre bränslebehov.
– Icke-foilande båtar i motsvarande storlek har ofta mer än dubbelt så många hästkrafter, men det behövs inte här. I foilande läge driver vi båten med 30 kilowatts energiförbrukning och då går det i cirka 25 knop. Det är betydligt lägre bränsleförbrukning än vad en planande båt drar, säger Håkan von Arronet i en kommentar.
Innan företaget började använda mjukvaran skapades miniatyrmodeller av båtarna för att testa dess egenskaper inne i verkstaden.
– Nu behövs inte dessa handgjorda modeller och vi kan åstadkomma mer avancerade simuleringar med hjälp av datorkraften och AI-algoritmerna, berättar Erik von Arronet, CAD-designer på Arronet.
Han menar att det är ett arbetssätt som kan spara in mycket pengar till företaget.
– Med mjukvaran kan vi i dag bygga prototyper för båtarna virtuellt, göra alla tester som behövs, skicka resultatet på marknadsanalys och 3D-printa modeller – allt till en bråkdel av kostnaden för en prototyp. Dessutom gör vi det med minimal påverkan på miljön, säger han i en kommentar.
Martin Friis på Digjourney menar att det oftast är större företag som har möjlighet att satsa på AI, även om de små skulle kunna dra lika stor nytta av det.
– Svensk industri är generellt är fantastiskt duktiga och har hög kompetens inom det de gör, men det är för lite fokus på hur verksamheten ska fungera om tre eller fem år.
Inser man vidden hur man kan utnyttja det?
– Nej, oftast inte. AI finns överallt redan för privatpersoner. Men i industrin innebär en AI ofta en stor investering – det kan vara jättekomplext. Det behövs en infrastruktur där maskiner ska kopplas och en struktur måste skapas för att hantera hur alla data ska hanteras, säger Martin Friis och pekar på att man inte får glömma det viktigaste – människorna.
– Ledningen kan bestämma sig för att koppla upp maskiner och skaffa appar men om människorna på företaget inte är med på noterna så kommer det inte att fungera. Medarbetarnas input behövs tidigt, systemet ska inte tvinga medarbetare till något utan stötta dem.