Stålmarknaden går in i djupare lågkonjunktur 2023
Recessionen i den skenbara stålkonsumtionen förväntas fördjupas ytterligare (-5,3 procent) i år, medan den beräknade återhämtningen på plus 7,6 procent 2024 står inför geopolitisk oförutsägbarhet och långvarig ekonomisk osäkerhet.
Importen fortsätter, trots en vikande trend i linje med en mycket svag efterfrågan, att behålla sin marknadsandel på 28 procent över historiska nivåer, skriver norska Metal Supply som sammanställt Eurofers stålanalys.
– Utsikterna för den europeiska stålsektorn blir dystrare för varje kvartal mitt i störande krig, globala spänningar, en olöst energikris, hög inflation, stramare ekonomiska förhållanden och historiskt höga importandelar som stryper branschen. Denna situation inverkar negativt på efterfrågan på stål. Det är viktigt att EU:s beslutsfattare slår in på en väg som upprätthåller en hållbar industri i Europa och svarar på uppmaningen från värdekedjan för ren teknik – där stål är en grundläggande del – om en EU-uppgörelse för ren industri och brådskande åtgärder för att Europa ska förbli världsledande på vägen mot ren teknik, säger Axel Eggert, generaldirektör för Eurofer.
Under andra kvartalet 2023 minskade den skenbara stålkonsumtionen för femte året i rad med minus 7,6 procent och uppgick till 35,6 miljoner ton. Även om denna volym är högre än föregående kvartal är den fortfarande lägre än nivåerna för 2021 och första halvåret 2022.
Denna negativa trend förväntas fortsätta i minst ett kvartal till, vilket leder till en djupare minskning av den skenbara stålkonsumtionen för hela 2023 på minus 5,2 procent jämfört med den tidigare uppskattningen på minus 3 procent. Detta kommer att markera den fjärde årliga recessionen under de senaste fem åren (minus 7,2 procent 2022).
En starkare återhämtning väntas under 2024 (upp 7,6 procent från 6,2 procent), men denna återhämtning är beroende av en fortsatt osäker positiv utveckling av tillverkningsutsikterna och efterfrågan på stål.
De inhemska leveranserna följde samma nedåtgående trend under andra kvartalet 2023 och sjönk med minus 6,5 procent för femte gången i rad. Importen, som återspeglar den långvariga nedgången i efterfrågan, fortsatte att minska med minus 10,2 procent, men takten mer än halverades jämfört med första kvartalet (-26,6 procent). Importandelen av den synliga konsumtionen har dock ökat ytterligare (28 procent) och ligger kvar på historiskt sett på betydligt höga nivåer.
Mot denna utmanande bakgrund visade stålförbrukande sektorer i EU oväntad motståndskraft och fortsatte att växa måttligt med 0,8 procent även under andra kvartalet 2023. Detta berodde på den positiva utvecklingen inom fordons-, maskin- och transportsektorerna, vilket kompenserade för dålig produktion inom hushållsapparater, rör och metallvaror, samt den pågående lågkonjunkturen inom byggindustrin på minus 2,5 procent. Denna industri står för 35 procent av stålförbrukningen.
"Så länge höga räntor påverkar efterfrågan förväntas recessionstrenden inom byggsektorn fortsätta", skriver Eurofer.
Tillväxten i stålförbrukande sektorer beräknas halveras (+0,6 procent) under 2023 jämfört med tidigare uppskattningar (+1,3 procent) och fortsätta att avta (+0,4 procent) under 2024, till följd av en trolig nedgång inom fordonssektorn.