23948sdkhjf

Miljonsatsning på vätgasanläggning för stålindustrins omställning

För att stålindustrin ska kunna ställa om till fossilfri stålproduktion krävs storskalig vätgastillverkning. Nu finansierar EU och Tillväxtverket en anläggning som ska forska på lösningar.

Att ställa om till en koldioxidneutral stålindustri beräknas kunna minska Sveriges koldioxidutsläpp med runt 10 procent. Däremot krävs det mer forskning och tester i storskalig miljö, varför Tillväxtverket och EU nu finansierar projektet H2-Labs, som leds av Luleå tekniska universitet.

Projektet ska bygga en testanläggning för elektrolyssystem och genomföra tester med elektrolys för produktion av vätgas och syrgas, framgår av ett pressmeddelande. 

Man ska även undersöka hur man kan ta tillvara på och nyttja restvärme från vätgastillverkningen, samt hur vätgasproduktion kan göras mer energi- och kostnadseffektivt.

Luleå tekniska universitet är projektägare och LTU Green Fuels Kommanditbolag projektpart. Bland övriga partners hittar vi H2 Green Steel, Smurfit Kappa och Piteå Energi.

– Testerna ska leda till ökad kunskap och lärdomar kring konstruktion, byggnation och drift av storskalig vätgastillverkning i kallt klimat. Många branscher har intresse för forskning om storskalig elektrolys. Resultaten ska spridas både nationellt och internationellt. De ska presenteras på internationella konferenser och i vetenskapliga tidskrifter, säger Monika Brandt, handläggare inom Fonden för en rättvis omställning på Tillväxtverket.

Fonden för en rättvis omställning:

Fonden för en rättvis omställning är en del av den europeiska gröna given, EU:s nya tillväxtstrategi. Fonden fokuserar på de industrier och län med mycket höga koldioxidutsläpp och ska bidra till att industrins klimatomställning sker med bibehållen konkurrenskraft. Programmet omfattar omkring 2,9 miljarder kronor inklusive nationell medfinansiering för klimatomställning av stålindustrin i Norrbottens, metallindustrin i Västerbottens och mineralindustrin i Gotlands län. Pengarna från fonden ska bland annat användas till investeringar i ny klimatsmart och resurseffektiv teknik, kompetenshöjning för anställda, forskning samt förstärkning av elnät.

Tillväxtverket

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Tipsa en kollega

0.078