Industriarbetsgivarna ser en dämpad tillväxt
De skriver om tydliga signaler på dämpad tillväxt och radar upp anledningar till det:
Återhämtningen i Kina, euroområdet och Sverige tappar kraft.
Utbudsproblemen från i våras kvarstår, bland annat i form av problem med tillgången till insatsvaror, höga frakt- och råvarupriser och matchningsproblem på arbetsmarknaden.
Dessutom skjuter energipriserna i höjden.
Förutom riskerna kring pandemin och geopolitiken finns också risk för en upptrappad inhemsk cementkris.
– Vi ser att året har präglats av tröghet i vaccineringen i bland annat USA, spridningen av deltaviruset och aktivistisk inställning till nya utbrott i Kina och vi har fortfarande utbudsproblem som bromsar den ekonomiska utvecklingen. De handlar bland annat om rekordhöga frakt-och råvarupriser, elbrist i Kina samt snabbt stigande energipriser, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.
Bland så många är det svårt att säga vilket som är det allra största hotet mot tillväxten i Sverige just nu.
– Vi pekar ju på flera risker i vår rapport, men lyfter särskilt energipriserna och om de höga elpriserna blir långvariga, berättar Marina Lähteenmaa som är kommunikationschef på Industriarbetsgivarna för Metal supply.
Men – Industriarbetsgivarna konstaterar att svensk ekonomi har klarat sig relativt väl under pandemin. Svensk BNP återhämtade sig nämligen under det första halvåret i år och är nu i princip på samma nivå som under det fjärde kvartalet 2019, före pandemin.
Sammantaget bedömer Industriarbetsgivarna att svensk BNP ökar med 3,9 procent i år och växer med 4,0 procent 2022. De har också beräkningar utanför Sverige. För euroområdet beräknas BNP öka med 4,8 procent under 2021 samt med 4,0 procent under 2022. Motsvarande siffror för USA är 6,0 och 4,0 procent. I Kina blir tillväxten 8,0 procent i år och 5,5 procent 2022.
Kerstin Hallsten varnar dock för att den pågående cementkrisen i Slite på Gotland riskerar att leda till mer dämpad tillväxt i Sverige.
– Vi fick ett andrum med den undantagslag som ska göra det möjligt för regeringen att pröva Cementas ansökan om ett förlängt tillstånd. Den löser möjligen problemet på kort sikt, men samtidigt har flera miljöorganisationer flaggat för att de kommer att överklaga ett sådant tillstånd till Högsta domstolen vilket kan skapa nya problem, säger Kerstin Hallsten.
Skulle domstolen ta upp ärendet kan man också komma att inhibera regeringens beslut. Om så sker innebär det att Sverige står inför en akut och omfattande cementkris, menar hon.
– Skulle detta värsta scenario inträffa uppkommer stora produktionsbortfall och jobb försvinner. Enligt branschens beräkningar hotas upp till 280 000 arbetstillfällen och mängden investeringar riskerar minska med drygt 20 miljarder kronor per månad.
Industriarbetsgivarna konstaterar att ingen direkt volymtillväxt väntas i år i basindustrin och att den växer med en procent under 2022. Efterfrågan är fortsatt stark med utbudsproblem och restriktioner håller delvis tillbaka produktionen och på senare tid har energipriserna skenat iväg, skriver de.
– På kort sikt har industrin minskat sin riskexponering genom att säkra sitt elpris, men om de höga priserna på el och andra produktionskostnader består under en längre tid blir situationen mycket problematisk. Lönsamheten och produktionen kan då komma att minska och priserna kan i vissa fall höjas. Inte minst blir det ett problem för de företag som basindustrin är underleverantörer till, säger Kerstin Hallsten.
Industriarbetsgivarna konstaterar också att situationen på arbetsmarknaden har förbättrats, sysselsättningen fortsätter att stiga och varslen befinner sig på låga nivåer. Även inom basindustrin, främst i sågverken och gruvbolagen, har sysselsättningen överlag fortsatt att öka under 2021, står det.
Det berättar vidare om en ojämnhet på arbetsmarknaden:
Långtidsarbetslösheten har stigit och i år bedöms arbetslösheten ligga på 8,8 procent och under 2022 faller den till 7,6 procent.
Samtidigt har anställningsplanerna inom såväl basindustrin och tillverkningsindustrin, som för näringslivet i stort sedan årsskiftet blivit mer expansiva – i vissa branscher, däribland basindustrin, syns tecken på ökad arbetskraftsbrist trots att arbetslösheten fortfarande är hög.
– Industrin står inför stora utmaningar med att hitta personal med rätt kompetens framöver. Det finns ett stort matchningsproblem på arbetsmarknaden. Det är viktigt att politiken vidtar åtgärder för att minska matchningsproblematiken, exempelvis måste gymnasieskolan dimensioneras efter behovet på arbetsmarknaden, avslutar Kerstin Hallsten.