23948sdkhjf

Kaunis Iron sågar rapporten om samernas påverkan

Som vi tidigare rapporterat om visar en ny studie från Stockholm Environment Institute att konsekvenserna av Kaunis Irons gruva i Kaunisvaara, ska ha blivit större för Muonio sameby än vad som först förväntades. Nu sågar Kaunis Irons vd rapporten.

I en studie gjord av Stockholm Environment Institute har institutet undersökt hur samebyn Muonio påverkats av att en gruvetablering ägt rum. Det rör sig om Kauinis Irons gruva i Kaunisvaara.

Rapporten menar att gruvan fått omfattande effekter i form av bland annat markförluster, störningar på renhjorden, rubbningar av årscykeln och ekonomiska förluster. Man menar också att samebyn inte fått någon kompensation för de ekonomiska förluster och skador som gruvan orsakat.

Nu svarar Kaunis Iron mot kritiken och vi kontaktar Klas Dagertun, vd för bolaget, som berättar varför han inte håller med om slutsatserna i rapporten. 

– Generellt - den saknar vetenskapliga kvaliteter och har en mängd sakfel. Man pratar om forskning, empiriska resultat, samhällsvetenskapliga metoder. Rapporten är tunn på dessa områden men innehåller en hel del antaganden, påståenden, insinuationer – det är inte vetenskapligt eller seriöst. Vi är inte ens hörda i sammanhanget. Oseriöst, säger Klas Dagertun.

Han menar att rennärningen är viktig för norra Sverige men att det samtidigt behövs näringsliv och industri för att bära ett samhällsbygge. 

– Det känns som om rapporten är en inlaga i en politisk kamp som präglas av en syn som vi inte riktigt känner igen oss i. Inte helt förvånande med Stockholm som epicentrum.


Studien har även belyst hur en sameby försökt begränsa konsekvenserna av en gruvetablering genom att inleda en avtalsförhandling med ett gruvbolag. Den visar de dilemman samebyn ställts inför då den känt sig tvingad att försöka nå en avtalslösning med företaget eftersom medlemmarna inte litade på att rådande lagstiftning skulle ta tillvara deras rättigheter, särskild när det lokalpolitiska stödet för gruvan var så starkt.

Klas Dagertun känner inte alls igen sig i den relation som beskrivs i rapporten mellan bolaget och samebyn. 

– I vårt tillstånd står det att vi skall vidta skäliga åtgärder för att minimera intrång och skador för rennäringen. Det åligger oss att samråda med samebyn om det. Vi initierade sådan dialog direkt efter driftstart. Vi har ett samverkansavtal som undertecknades i februari 2019. Det reglerar hur vi tillsammans med samebyn skall arbetar med dessa frågor.

Han säger att bolaget dessutom har ett avtal för rennäringsanalys gällande bolagets ansökan om nytt tillstånd. Hela syftet är enligt Klas är att säkerställa att samebyn får vara delaktig i hur rennäringen påverkas av gruvverksamheten och framförallt hur försiktighetsåtgärder från bolagets sida bör utföras enligt samebyn.

– Slutligen är vi nära finalen när det gäller utformningen av ett avtal som reglerar i detalj hur vi skall kompensera och bidra till att minimera intrång och skador för rennäringen. Det handlar om att bekosta helikopterövervakning, montage av stängsel längs väg 99, investerings i GPS-övervakningssystem för att bättre förstå konsekvens och behov av ytterligare åtgärder, säger Klas.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Tipsa en kollega

0.094