23948sdkhjf

Kampen om plåtslagarna

Fordonsbranschen saknar 5 300 personer de kommande tre åren. Låg status och förståelse för yrket kan leda till långtgående konsekvenser för hela branschen. 

I sin årliga rapport ”Tempen på motorbranschen” har Transportföretagen kollat närmare på hur rekryteringsbehovet i motorbranschen ser ut. Och svaret är mörkt. Man uppskattar att 5 300 personer behöver rekryteras under den kommande treårsperioden och i dag uppger sex av tio företag att de har svårt att rekrytera personal. Något som hämmar branschens utveckling.

Det segment som det är allra svårast att rekrytera inom är billackerare, tekniker, bilskadereparatörer/bilplåtslagare och plastreparatörer.

Hos Svenstigs i Värnamo berättar servicemarknadschefen Johan Enell för SVT att de i två år har försökt rekrytera bilplåtslagare, något som visat sig vara mycket svårt. För att hantera situationen har Svenstigs i stället börjat utbilda personer som inte är bilplåtslagare från början. Oliver Malmros har arbetat som biltekniker på Svenstigs tidigare, men är nu lärling på företaget för att bli bilplåtslagare.

– Jag känner mig färdig med att göra service och tycker att det är kul att hålla på med mer hantverk, säger han till SVT. Det svåraste har varit att lära sig att slipa och spackla för det är en teknik som man inte lär sig på en vecka. Det tar tid.

På Agnesfridsgymnasiet i Malmö har rektor Johan Kristiansson stora problem att fylla platserna på kaross och lackering, berättar han för Motormagasinet.

– Vi är ensamma i Malmö, och i stort sett hela Skåne, om att utbilda bilplåtslagare och lackerare och jag har en förhoppning att vi ska ha åtta elever till årskurs två och åtta till årskurs tre. Men det har jag inte. Jag har fem tvåor och fyra treor, konstaterar han uppgivet.

Agnesfridsgymnasiet försöker att tackla problemet genom att också erbjuda utbildningar för vuxna så att de kan fylla upp de platser som gymnasieungdomarna inte söker. Men inte ens då får de fulla klasser; just nu har de endast en vuxenelev.

Konsekvensen kan i värsta fall bli att de måste stänga utbildningen då det är för få sökande. Problemet för branschen blir att det blir ännu svårare för dem att rekrytera om det inte finns personal med adekvat utbildning.

– Eftersom det är ett problem för hela branschen handlar det i mångt och mycket om att lyfta statusen på yrket och få de sökande att förstå att detta är ett extremt komplext och kvalificerat jobb att reparera fordon, oavsett om man håller på med lack och karosseri eller om man är fordonstekniker, säger Kristiansson.

Thomas Grahn är lärare inom fordonsämnen på Holavedsgymnasiet i Tranås och kliar sig i huvudet. Han vet inte riktigt varför de har så få sökande:

– Kanske är det elektrifieringen som skrämmer dem, säger han och berättar att de flesta av hans elever vill att det ska brumma och ryka.

Fredrik Lestrup är tillförordnad rektor på Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium och berättar att ungdomarna i dag har en tydlig bild av vad de vill bli och att den inspirationen ofta kommer ifrån tv.

– De vill bli motivlackare som de har sett på tv, säger han. Det är ingen som vill hålla på att lära sig slipa och lackera vanliga bilar.

För branschen har detta långtgående konsekvenser. Väntetiderna på verkstäderna blir längre. Personalbristen leder till att företagens utveckling hämmas och därmed också deras möjligheter att investera i ny teknik och att växa. När yrkestrafiken påverkas finns risk för störningar i transportsystemet, med exempelvis uteblivna leveranser eller stopp inom industrin som följd. Och slutligen att kostnaderna för verkstadsbesök kan komma att öka.

Det positiva är däremot att studenter som har gått en fordonsteknisk utbildning är eftertraktade på arbetsmarknaden och drygt hälften av studenterna har en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år efter avslutade gymnasiestudier. Det är den högsta siffran bland alla gymnasieprogram.

Det stora antalet nyanställningar som behöver göras skapar goda möjligheter till ökad jämställdhet och öppnar för karriärväxling för yrkesverksamma inom andra områden. Nyrekryteringarna innebär också att ny kompetens kan tillföras, vilket hjälper till att framtidssäkra branschen.

Storstadsregionerna är de som är i störst behov är att rekrytera, motsvarande 40 procent av branschens totala behov.

Sett ur ett jämställdhetsperspektiv bland de fordonstekniska yrkena är det faktiskt flest andel kvinnor inom lackering, ”hela” 14 procent.

Transportföretagens egna förslag på åtgärder är långsiktiga och offentliga satsningar som bidrar till att förändra bilden av branschen och att antalet vuxenutbildningar måste öka. Därtill hävdar de att en integrerad körkortsutbildning för elever i gymnasiet skulle öka anställningsbarheten.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Tipsa en kollega

0.078