Under Borås Textile Days presenterades projektet Lump blir biokol till stålindustrin - ett samarbete som utmanar synen på avfall och visar hur två traditionella svenska industrigrenar kan mötas i klimatomställningen.
Idag går trasiga textilier, så kallad lump, ofta direkt till förbränning. Projektgruppen bakom initiativet vill i stället visa att det finns ett bättre sätt att ta tillvara materialet.
Bakom projektet står Kappahl Group, Borås Energi och Miljö AB, Höganäs AB, RISE Research Institutes of Sweden och Högskolan i Borås, med stöd av Profu som gjort miljöbedömningen.
– Projektet visar på potential i att använda avfall från textilindustrin och omvandla det till en fossilfri råvara för reduktion av järnmalm inom stålindustrin. Samtidigt bidrar det till samhällsnytta genom att minska fossila koldioxidutsläpp och ta tillvara resurser som annars hade blivit avfall, säger Pontus Hydén, Supply Chain Development, Höganäs AB.
När vi ser restmaterial som en resurs i stället för ett problem öppnas helt nya möjligheter för industrin.
För Höganäs kan biokol från textilavfall på sikt bli en del av lösningen för att nå klimatneutral produktion.
– För Höganäs AB kan biokol från uttjänta textilier potentiellt bli ett viktigt bidrag till produktionen av klimatneutralt järnpulver, men det behöver utvärderas vidare, menar Pontus Hydén.
Projektet har också en tydlig symbolisk dimension. Att lumpen, det mest nedvärderade i textilflödet, kan få en plats i en cirkulär värdekedja visar på ett större skifte.
– När vi visar att även lumpen kan få en roll i ett större materialflöde skiftar förståelsen. Systemet går att forma, bara man vågar sätta materialflödena i centrum, säger Birgitta Losman, projektledare och hållbarhetsstrateg vid Högskolan i Borås till Metal Supply.
Hon fortsätter:
– Det handlar om att visa att det går att tänka nytt kring något så vardagligt som avfall. När vi ser restmaterial som en resurs i stället för ett problem öppnas helt nya möjligheter för industrin. Textilbranschen har länge kämpat med frågan om vad som ska hända med de material som inte går att återvinna till nya fibrer – nu visar vi att de kan få nytt liv i ett helt annat sammanhang, säger Birgitta Losman och fortsätter:
– Det här projektet visar att samarbete mellan olika branscher inte bara är möjligt, utan nödvändigt. När textil- och stålindustrin möts uppstår nya möjligheter att skapa verklig klimatnytta. Det är just i gränslandet mellan sektorer som innovationerna sker, fortsätter hon.
– Vi vill inspirera fler aktörer att våga tänka nytt kring sina restflöden. Lumpen är bara början – tänk vad mer som kan bli en resurs om vi omdefinierar vad som betraktas som avfall, säger Birgitta Losman.
Hon lyfter även vikten av att skapa rätt förutsättningar nationellt:
– Jag hoppas att projektet ska leda till att Sverige satsar på professionell insamling och sortering av textilavfall så att vi kan plocka ut den här materialströmmen för industrins behov. Därtill behövs policy som stöttar materialströmmen.
Birgitta Losman lyfter att lagändringen som gäller från 1 oktober i år, som uppmanar invånare att slänga lump i brännbart avfall, försvårar exempelvis uppskalning.
– Det pratas generellt mycket i Europa om brist på efterfrågan för insamlat textilavfall, men här finns efterfrågan på plats med Höganäs som kund. Det ger ökad möjlighet att lyckas, säger Birgitta Losman.
Hon förklarar också bakgrunden till samarbetet:
– Arbetet med materialströmmen lump blir biokol som reduktionsmedel i stålindustrin är initierat av Kappahl och Höganäs som båda vill lösa klimatutmaningen i respektive bransch. Det är en mycket hög ambitionsnivå från aktörerna att skala upp detta, men det finns behov av kompletterande tester innan skalning kan ske.
– En stor utmaning finns i att kommuner som av staten fått ansvaret för textilinsamlingen inte är redo att samla in och försortera textilavfall på ett sätt som servar industrins behov. Här har Borås Energi och Miljö gått före och kunnat göra detta tack vare att de tillsammans med Högskolan i Borås är en aktör i det nationella industriprojektet Systemdemonstrator textil som satsat medel i svensk försorteringskapacitet, avslutar Birgitta Losman.
BREAKING