Omvärldsbevakningen allt viktigare: ”Företagen måste vara mer på tårna"
Det är svårare än någonsin för företagen att göra omvärldsanalyser. Villkoren som styr världshandeln får allt fler parametrar att ta hänsyn till och det märks hos Business Sweden, som är en rådgivande organisation med uppdrag att stötta svenska företag att öka sin globala försäljning och hjälpa internationella företag att etablera sig i Sverige.
– Ja, det är en mer komplex världsmarknad nu, med protektionism, geopolitik och olika typer av störningar. Omvärldsbevakning är alltid viktig men med den geopolitiska oron vi har i dag kan det förändras snabbt. Företagen måste vara mer på tårna och mer flexibla i sina affärer, säger Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden som tidigare haft ledande roller på till exempel finansdepartementet och konjunkturinstitutet.
Det handlar om handelskrig, sanktioner, råvarubrister, industripolitik och hot om nya tullar, men också nya regler som CBAM och CSRD – det är många faktorer företag måste hålla koll på inför en expansion utomlands. Men det är fortfarande en tydlig efterfrågan som utgör den viktigaste grunden inför en expansion, menar Lena Sellgren.
Vad är CBAM?
CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) är EU:s koldioxidavgift på importerade varor med hög klimatpåverkan med syfta att motverka koldioxidläckage och skapa rättvisa konkurrensvillkor.
Systemet går ut på att importörer måste rapportera varornas koldioxidutsläpp och köpa CBAM-certifikat motsvarande EU:s utsläppshandelssystem (ETS).
CBAM har redan börjat införas och förväntas vara fullt inför 206.
https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/cbam/
– Det är fortfarande oftast så trots allt, att man bygger sin hemmamarknad i Sverige först, sedan växer den ut i EU. Det blir en naturlig utveckling att man behöver vara närvarande på fler marknader när volymerna går upp.
För några år sedan flyttade företag sin produktion utomlands för att pressa ner produktionskostnaderna, men den utvecklingen har ebbat ut.
– Tidigare har företag sett en chans att tillskansa sig lägre löner men den spelplanen har jämnats ut och den utflyttningen har vi inte i dag, säger Lena Sellgren.
Trump-effekten – hur påverkar den svenska företag
I dagsläget går 73 procent av exporten från Sverige till Europa, 9 procent till USA och 11 procent till Asien (varav 4 till Kina).
– Men när det gäller den globala svenska försäljningen går 18 procent till USA, det vill säga att USA är en jätteviktig marknad, säger Lena Sellergren.
Med Donalds Trumps tillträde har framtidsscenariot blivit mer beräkneligt på vissa sätt, men oberäkneligt på andra sätt, beroende på vilket slags företag man driver. För problematiken handlar om mer än bara tullar.
– Ponera att det blir tullar som drabbar ett svenskt företag med tillverkning i Sverige – så är det ju inte så bra. Men eftersom tullar är kostnadsdrivande och inflationsdrivande så kommer det att spilla över i en starkare dollar, som delvis kan kompensera företag som exporterar till USA.
Den mer övergripande amerikanska politiken är i grunden näringslivsvänlig, menar Lena Sellergren.
– Företagsskatter och avregleringar kommer att ge en boost åt amerikanska företag. Men baksidan är att det också kommer att driva upp kostnader och inflation, säger Lena Sellgren som menar att rädslan för höga tullar i sig inte kommer locka svenska företag att nyetablera sig i USA.
– Att skala upp är en sak om man redan är USA, men att etablera sig utomlands kräver jättestora resurser. Frågan kvarstår också hur det blir när USA tajtar till den kvalificerade arbetskraftsinvandringen, det kan bli en problematisk utmaning för företagen.
Vilka andra marknader är intressanta för svenska företag?
– Då tittar vi rätt mycket på Sydostasien. Det finns en outnyttjad potential i länder som Vietnam, Thailand och Indonesien, med en ung växande befolkning med intresse för det som svenska företag är starka på: grön omställning, digitalt, försvar och life science. Här ligger vi i framkant och den efterfrågan finns i hela världen.
Samtidigt lyfter Lena Sellgren att den europeiska marknaden inte ska underskattas, även om både Tyskland och Frankrike befinner sig i sämre ekonomiska tider just nu.
– Man ska inte glömma bort att det också finns en köpkraft i Europa, även om inte tillväxttalen är lika höga här så är man uppe på en helt annan BNP-nivå.
Inför handelsåret 2025 ställer sig Lena Sellgren försiktigt optimistisk.
– Vi ser att räntorna går ner och även om det inte ser så ljust ut just nu så tror jag att konsumtionen och investeringar kommer att öka under det här året, det tar tid innan räntesänkningarna slår igenom. Sedan hoppas jag att Trumpadministrationen inte ställer till med handelskrig med EU och att vi ser en början på en lösning mellan Ryssland och Ukraina.
Vad är CSRD?
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är ett hållbarhetsdirektiv från EU som handlar om skärpt hållbarhetsrapportering för företag. Det nya direktivet inträdde förra året för stora och noterade företag, för små och medelstora inträder det 2026.
Syftet är att öka transparensen, jämförbarheten och ansvarsutkrävande i hållbarhetsarbetet.