23948sdkhjf

Ny forskning: Rena metaller med växter och filter

Ett forskningsprojekt studerar nu hur växter och jord vid vägkanten kan rena vattnet från gift och samtidigt ta vara på värdefulla ämnen. Slutmålet är att de metaller som samlas in ska få nytt liv.

Resultatet av projektet har nu publicerats i en vetenskaplig artikel och visar att nästan 100 % av alla metaller och mikroplaster samlas upp. Forskningsprojektet leds av Chalmers i samarbete med VTI och Renova AB, samordnas av Cowi och delfinansieras av Cowi-fonden.

Dagvatten är extra förorenat när det kommer från just motorvägar och idag saknas effektiva reningsmetoder. Projektet Gårda Regnträdgård syftar till att ändra på det och metoden går i korthet ut på att vattna växter med förorenat vatten från E6:an i Göteborg.
− Vattnet är en cocktail av föroreningar. Mätningar visar att det innehåller metaller, organiska miljögifter, mikroplaster och även olika typer av näringsämnen. Vi vill se hur växter och olika filtermaterial kan rena dagvatten från föroreningar och se hur vi kan ta hand om de ämnen som samlas upp, säger Ann-Margret Hvitt Strömvall, projektledare för Gårda Regnträdgård och professor vid avdelningen för vatten- och miljöteknik på Chalmers, i ett pressmeddelande.

Utgångspunkten är tretton tunnor som finns i testanläggningen i Gårda och som alla rymmer ett filter. Växter sticker upp ur jorden och under dem finns olika typer av filtermaterial. Till att börja med testas torv, aska och biokol som filtermaterial. Efter att filtren vattnats med förorenat vatten från en brunn som samlar vatten från E6:an, mäts mängden föroreningar som rinner ut i botten. Sedan analyseras hur effektiv reningen är i varje tunna, det vill säga varje kombination av växter och filter.
Resultaten från projektets tre första månader har nu publicerats i en vetenskaplig artikel i tidskriften ”Journal of Hazardous Materials”.
− Det tog en tid innan filtren kom i gång men när de gjorde det samlades nära 100 % för merparten av metallerna upp, nära 100 % för merparten av mikroplasterna och cirka 70 procent av allt kväve i biokolfiltret. Sammantaget är vi väldigt imponerade av växterna för det var osäkert om de skulle klara av så här förorenat vatten, säger Ann-Margret Hvitt Strömvall vidare.

Målet är att hitta den sammansättning av växter och jordlager som kan samla upp föroreningar bäst. Dessutom studerar forskarna hur filtren påverkas av perioder med extrema skyfall och torka, något som kommer bli vanligare som en följd av klimatförändringar. Och för att sluta cirkeln är målet att de metaller som samlas in ska kunna få nytt liv.
− Under 2024 kommer växterna att skördas för att vi ska kunna se hur de fångat upp metaller och hur dessa ämnen fördelat sig i växten. Nästa steg är att vi också vill kunna utvinna dessa metaller så att de kan användas på nytt, avslutar Ann-Margret Hvitt Strömvall.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Tipsa en kollega

0.109