Ny rapport: Utöka metallsamarbetet med Afrika
Av Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, har publicerat en ny rapport som fokuserar på vägval och utmaningar för den gruvindustrin i Sverige och Europa.
I rapporten konstaterar IVA att efterfrågan på metaller och mineral kommer att öka kraftigt på global nivå samtidigt som återvinning och resurseffektivisering räcker inte för att möta behoven. Det ökande behovet beror på omställningen till ett fossilfritt samhälle, digitalisering och befolkningstillväxt.
Osäkerheten kring vilka kritiska råvaror som kommer att efterfrågas i framtiden är stor på grund av den snabba tekniska utvecklingen. IVA bedömer att efterfrågan på de traditionella metallerna kommer att öka stadigt i linje med utvecklingen under det senaste halvseklet, medan efterfrågan på kritiska metaller och mineral kommer att mångdubblas, om än från låga nivåer.
I rapporten lyfte IVA även att vi befinner oss i en geopolitisk verklighet som skapar nya risker i de globala leveranskedjorna för metaller och mineral. Här är det ett problem att EU har så stort importbehov och att Kina är så dominerande när det gäller kritiska metaller.
Sverige har stora möjligheter bidra till framtidens metaller. I rapporten beskrivs hur Sverige har stora mineraltillgångar, livaktig prospektering och gruvor som producerar järnmalm, basmetaller och ädelmetaller av stor betydelse för landet och EU.
Samtidigt har Sveriges energisystem lågt klimatavtryck och elsystemet är i det närmaste fossilfritt. I Sverige ställs höga krav på hållbarhet och det satsas stort på forskning och innovation, både av branschen
och från statens sida.
Det finns dock utmaningar på vägen. I rapporten nämns brist på kapital, kompetens och kunskap. Bland annat lyfts fram att av det samlande globala prospekteringskostnaderna går endast 3,3 procent till EU, varav knappt 1 procent till
Sverige. Det finns möjlighet att utvinna flera av de kritiska metaller och mineral som behövs i EU för ökad elektrifiering och digitalisering i Sverige. Prospekteringen har dock inte varit inriktad på dessa råvaror och det behövs utökade insatser för att bygga kunskap om deras förekomst och de processer som krävs för att hitta, utvinna och förädla metallerna.
De nya anläggningar som behövs för produktion av de kritiska råvarorna, och en utökad produktion av de traditionella metallerna, kräver stora investeringar. Därtill kommer svårigheter med höga energikostnader och komplexa tillståndsprocesser.
IVA menar att det krävs samordnade och kraftfulla satsningar på forskning och innovation, samt investeringar i nya anläggningar, för att möta behoven. Det behövs också ökat nordiskt samarbete kring mineraltekniska labb.
En generell utmaning för Europa är att produktionskostnaderna för gruvbrytning och metallframställning i EU är högre än i många andra mineralrika regioner, exempelvis Afrika och Sydamerika.
Vad behövs då göras för att säkra metall och mineraltillgången i EU?
En viktig del är att EU bör ingå nya strategiska samarbeten med länder, inom eller utom Europa, som antingen har mineraltillgångar, förädlingsprocesser eller tillverkning av strategiska komponenter, bland annat utökat samarbete med Afrika. Sverige, som ett av Europas viktigaste gruvländer, bör aktivt arbeta för att skapa bättre förutsättningar för produktion av metaller och mineral.
Andra viktiga åtgärder är att öka kunskapen om Kinas behov och strategier.
Sverige och andra länder bör ocks bättre integrera ökad hållbarhet i gruvindustrin. Vid planering av nya gruvor behöver ett helhetsperspektiv anläggas på gruvans hela livscykel för att minimera miljöpåverkan såväl under
drift som efter att gruvan har stängts. Många bolag jobbar så idag, men metoden behöver utvecklas och tillämpas inte bara i Sverige utan i hela EU. Det behövs ökad förståelse för gruvindustrins betydelse, både för ökad välfärd, minskad klimatpåverkan och stärkt konkurrenskraft.
Sist men inte minst lyfts i rapporten vikten av forskning och innovation där anser IVA att den svenska konkurrenskraften inom gruvnäringen måste stärkas genom att öka ambitionerna inom forskning och innovation.
Gruv- och mineralnäringen behöver tillgång till forskningsmedel för såväl grundforskning som tillämpad forskning. Förutom tekniska aspekter behöver även samhällsvetenskaplig forskning utvecklas kring de miljömässiga och socioekonomiska förutsättningarna, som till exempel markanvändning och tillståndsgivning för en aktiv gruvindustri.
Förutom tekniska aspekter behöver även samhällsvetenskaplig forskning utvecklas kring de miljömässiga och socioekonomiska förutsättningarna, som till exempel markanvändning och tillståndsgivning för en aktiv gruvindustri.