23948sdkhjf

"Vi har en teknikomställning som slår alla rekord, men pengarna finns inte"

Nyligen presenterade Sinf sin underleverantörsbarometer för Q2 och Q3 som visar att det går trögare för svensk industri. Vad betyder egentligen inbromsningen och vad kan den leda till? Vi har bett Sinfs vd Sanna Arnfjorden Wadström, att utveckla.

Sanna börjar med att säga att vi just nu lever i en exceptionell tid ur ett historiskt perspektiv. 

– Vi har en teknikomställning som slår alla rekord i hastighet. Svenska underleverantörer är små och medelstora företag i första hand. Det finns enorm teknikomställningsvilja och många har planer på exakt vad man vill investera i, men det är så mycket som påverkar kapitalet.

I rapporten framgår det att 76 procent av underleverantörerna anser att de är på väg in eller befinner sig i en lågkonjunktur. Även pandemin påverkade. Sanna berättar att många företag blödde och blev av med delar av sitt kapital under krisen. 

– Med tanke på att de är så små så har de inte samma strategiska muskler som de stora bolagen utan de måste lägga sin verksamhet på att leverera ut och det gör att de blir mycket mer sårbara.

Även löneutvecklingen i år är exceptionell i och med inflationen. 

Inflationen innebär högre priser och räntorna gör det dyrt att ta lån, där merparten av underleverantörerna tar banklån.

– Det är en jätteutmaning att göra den här omställningen. Många upplever att man är intresserade av AI och då vill man använda AI till massa olika saker, som till exempel att ha kameraövervakning för att kvalitetssäkra produktionen. Det finns otroligt många kreativa idéer men man har inte pengarna.

Men man kommer inte hela vägen fram med pengar. Även kunskap behövs.

– Men även kunskap kräver pengar, speciellt om man ska lyfta en hela medarbetargrupp som kanske tidigare haft en traditionell tillverkning. Man behöver göra stora tekniklyft.

Sanna förklarar vidare:

– Om man tänker sig en verksamhet som omsätter femton miljoner. De har kanske tio maskiner som kostar fem miljoner styck som måste byts ut. Gör de det, så kommer det att reducera elkostnaden till en tredjedel och fördubbla sin tillverkningstempot, men det kostar femtio miljoner. Det är ju mer än tre gånger så mycket som omsättningen.

Vad gör man då? Underleverantörerna behöver gå till banken och säga att de vill investera i en maskin. Säger banken ja, så tillkommer ränta och då finns det ändå inte mycket kvar i slutändan. Utan hjälp, menar Sanna, kan omställningen ta 30 år.

– Vi behöver stora omställningar. I Schweiz, till exempel, har staten gått in och erbjudit räntefria lån så att de mindre företagen kan komma i kapp.

Enligt henne finns det all anledning att satsa på investeringar. 40 procent av underleverantörerna har en ökad omsättning just nu och det finns ett stort intresse att hämta hem tillverkningen, något som skulle gynna både jobben och svensk tillverkning på sikt.

– Risken är att det blir ett glapp mellan de som springer snabbast och de som inte har möjligheten. Nu har vi en potential att få in och öka svensk produktion, men man måste komma till rätta med kapitalet för att ha en chans.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Tipsa en kollega

0.11