Krönika: Elprisstöd viktigt på kort sikt – men digitalisering en förutsättning
Av Den senaste statistiken från SCB för augusti månad visar att det elpris som svenska företag betalar för har nått en ny rekordnivå, där det index som visar prisutvecklingen steg från 239 i juli till 385 i augusti. För svenska företag ger regeringen kommande elprisstöd hopp om att den kommande vintern kanske inte blir fullt så dyster som många först trodde.
Stödet kommer lägligt, inte minst för svensk tillverkningsindustri. I en nyligen genomförd undersökning av Företagarna påverkas hälften av företagen i Sverige mycket av de höga elpriserna. Bara fem procent upplever någon påverkan alls.
Undersökningen, som baseras på företag i Stockholm, Västmanland, Sörmland och Uppsala, visar vidare att 67 procent säger att inflationen har en kännbar eller mycket kännbar påverkan på deras verksamhet, och 16 procent av företagen i regionen uppger att de kan komma behöva varsla personal till följd av den nya situationen.
Många företag har agerat genom att minska sin produktion under kortare perioder, eller undviker helt att producera under perioder med höga energipriser. För en betydande del företag är situationen så svår att de kan behöva lägga ner hela verksamheten.
Det står helt klart att ingen kommer undan energifrågan och hur man bäst hanterar den. Här har de tillverkare som redan arbetar aktivt med energihantering och smarta fabriker ett viktigt försprång. Energieffektivitet har alltid varit en drivkraft för införandet av Industri 4.0. Fabriker omfattar ofta maskiner som drar oproportionerligt med energi jämfört med andra.
Elförbrukningen för maskiner som luftkompressorer, pannor eller generatorer, kan modifieras och ställas in utifrån driftbehov och miljöfaktorer som utomhustemperatur. Och maskiner som behöver service förbrukar inte sällan mer energi än de hade gjort om de var fixade.
Genom att koppla samman maskiner med smarta sensorer som kommunicerar med en IIoT-plattform har vi sett tillverkare göra stora framsteg i att identifiera energiförbrukningsmönster på enhetsnivå och ge bättre insyn i den totala energianvändningen.
Genom att använda avancerad analys för att kombinera och analysera energiförbrukningsdata med information från tillverkningssystem (MES) och andra applikationer, går det att optimera produktionen genom att matcha den med perioder med lägre energikostnader.
Med tiden kan smarta tillverkare också utveckla mer avancerade autonoma driftprofiler, där sensorutrustade maskiner kan upptäcka när de behöver vara i gång, och när de kan spara energi genom att stänga av.
Liknande tillvägagångssätt kan tillämpas av tillverkare som använder egna källor för förnybar energi på plats, såsom solpaneler eller vindkraftverk. Framsteg inom batteriteknik hjälper samtidigt tillverkarna att kunna använda ännu mer egen energi. Även detta är beroende av IIoT-teknik. Solpaneler, vindturbiner och batterilagring kan behandlas som vilken annan smart fabrikstillgång som helst, och den data de överför om aktiviteter, status och tillstånd kan samlas in, hanteras och analyseras.
IIoT-plattformar kan ta denna data ut från enskilda silos och presentera den på en enda, konsoliderad plats. Där kombineras den med annan information och presenteras för användare. På så sätt kan tillverkare inte bara optimera sin användning av den utrustning de använder för att generera energi på plats, utan också fatta smartare beslut kring när, var och hur den energin ska användas.
Elprisstödet ger svensk tillverkning ett litet andrum - så mycket är klart. Men det är en kortsiktig åtgärd. Energikostnaderna ser dock ut att förbli höga under en lång tid. Under tiden står industrisektorn fortfarande inför ett intensivt tryck att leverera mot Net Zero 2050-målet och bör förbereda sig för en rad policyer och initiativ utformade för att uppmuntra, hjälpa eller tvinga dem att spela sin roll för en koldioxidfri framtid. Bättre energihushållning är också en stor del av den bilden – och digital transformation är fortfarande den bästa strategin för att uppnå det.
Filip Stål, Nordenchef på PTC