Återhämtning, underskott och ny president – så går det för stålåret 2020
Valet i USA är över och en ny president har korats. Det blev en riktig nagelbitare till slut och en seger för Joe Biden, men det är ingen enkel uppgift som väntar den nya presidenten. Det menar BE Groups produkt- och inköpschef Max Fjaestad.
Enligt Max Fjaestad har Donald Trump under sin period som USA:s president satt ett rejält avtryck i stålindustrin – främst genom skyddstullar mot import, men också genom andra åtgärder.
– En mer frihandelsvänlig politik skulle sannolikt göra gott för stålproducenterna, men frågan är om frihandel är Joe Bidens paradfråga, frågar sig Max.
I mitten på oktober släppte World Steel Association en uppdaterad version av sin närtidsprognos där de skriver att stålbehovet 2020 kommer minska mindre än tidigare befarat, och för länderna i EU 28 spår World Steel ett tapp på -15,2 procent medan stålbehovet kommer öka igen med 11 procent till 149 miljoner ton 2021.
– Det låter som en stor återhämtning, men då ska man betänka att stålbehovet i Europa 2019 var drygt 158 miljoner ton, säger Max.
Även den europeiska stålverksorganisationen Eurofer redovisade nyligen liknande, men något mer optimistiska, siffror. De menar att det blir full återställning redan under 2021.
Minskad volym, lägre priser och högre råvarukostnader har blivit en besk cocktail för stålproducenter i Europa vilketdels kan ses i det starkt ökade intresset av konsolidering.
– Man försöker skapa starkare och större allianser som har bättre möjligheter att variera sin produktionsvolym. Det krävs också starka företag för att kunna genomföra den revolution som utsläppsfri järnframställning innebär, berättar Max.
De senaste månaderna har fordonsindustrin i Europa dock ökat sina inköp vilkett lett till ett underskott av produkter då producenterna varit försiktiga med att öka sin kapacitet.
– Ledtiderna och spotpriserna för varmvalsad, kallvalsad, belagd plåt och även aluminiumplåt drog iväg och fortsätter att öka, och importalternativen har inte velat möta priserna, eftersom deras hemmamarknader är goda.
Långa produkter, grovplåt och byggstål däremot upplever inte samma ökning av behoven då de inte vänder sig till fordonsindustrin. Enligt SBB Platts har spotpriset för stålskrot (Rotterdam shredded) haft en uppåtgående trend sedan början på april. Det trycker upp produktionskostnaden för armering, långa produkter, specialstål och andra skrotbaserade stål. Även svenska Järnbruksförnödenheter visar på sin hemsida ökade skrotpriser efter semestern.
– Som beskrivit ovan, har i stort sett alla europeiska producenter behov av högre lönsamhet. De kommer att försöka höja sina priser ytterligare och för eftertraktade produkter kommer de sannolikt lyckas, för andra inte, avslutar Max.