Globaliseringsreformer för 40 miljarder
På måndagen presenterade Globaliseringsrådet sina rekommendationer till regeringen om hur Sverige ska kunna hävda sig väl i globaliseringens tid. 40 miljarder står till rådighet för att stärka konkurrenskraften.
I dag presenterar regeringens Globaliseringsråd sin slutrapport "Bortom krisen". Rådet har arbetat sedan december 2006 och har bestått av 22 företrädare för näringslivet, arbetsmarknadens parter, akademin, kulturen och politiken.
Rådet tecknar en bild där också åren efter det att den akuta krisen övervunnits kan bli svåra för Sverige. Vi är mera sårbart än vi vill tro, menar Globaliseringsrådet och pekar på vårt beroende av några få framgångsrika exportföretag. Försvinner något eller ett par av dem blir påfrestningarna på välfärden stora. För få medelstora företag finns i ledet bakom. Den privata tjänstesektor som kan suga upp arbetskraften är mindre utvecklad i Sverige än i många andra länder. Rådet riktar en "enträgen uppmaning" till det politiska systemet och hela samhället att ge frågor om Sveriges konkurrenskraft, omställningsförmåga och attraktivitet högre prioritet.
Rådet en lång rad globaliseringsreformer för att vässa konkurrenskraften och stärka omställningsförmågan. Rådet skriver om "attraktivitetspolitik": Sverige måste ha förmågan att behålla och locka till sig de mest talangfulla människorna och de utländska investeringarna. Varför exporterar Sverige årligen kapital för hundratals miljarder kronor, som skulle behövas som investeringskapital här, frågar Rådet.
Några av förslagen i slutrapporten:
- En blocköverskridande skattereform efterlyses. Den bör medföra att långt färre än idag behöver betala statsskatt - för 21 miljarder kronor försvinner värnskatten och andelen heltidsarbetade som betalar statsskatt minskar
från 30 procent till 10 procent.
- Rådet vill ha en huvudkontorsstrategi. Sverige ska inte nöja sig med att bli ett dotterbolagsland utan ska till och med försöka locka till sig nya huvudkontor. Med inslag som bättre fungerande expertskatt och satsningar på
infrastruktur kan det lyckas.
- Rådet föreslår en storsatsning på kunskapspolitiken. Engelska från första klass, fler studenter som pluggar utomlands, individuella kompetenskonton samt fortsatta stora investeringar i forskning och innovation är några
inslag.
- Rådet vill satsa på kvalitetsdrivande system inom offentlig sektor genom exempelvis ökad konkurrens och vårdval.
- Klimatomställningen bör användas för att gynna Sverige. Vi bör satsa på energiforskning och genom att bygga upp en rikstäckande infrastruktur med laddstationer göra Sverige till ett elbilens pionjärland.
- Rådet vill utveckla arbetslinjen genom bland annat en blocköverskridande socialförsäkringsreform, snabbare inträde på arbetsmarknaden och olika åtgärder för att i praktiken höja pensionsåldern.
- Globaliseringsrådet har varit ett unikt forum för dialog mellan olika grupper och intressen i det svenska samhället. Det faktum att rådet är helt eller nästan helt enigt om en lång rad rekommendationer är lovande. Hur Sverige
anpassar sig till globaliseringen blir helt avgörande för hur det går för Sverige i framtiden, säger Globaliseringsrådets ordförande Lars Leijonborg.
De fem statsråden markerar i förordet att de delar rapportens huvudinriktning men av formella skäl inte vill ta ställning till alla detaljförslag. Fyra av de övriga ledamöterna har fogat särskilda yttranden till rapporten.
Läs Globaliseringsrådets slutrapport i sin helhet på Globaliseringsrådets webbplats.
Se måndagens pressträff i direktsändning här.
Källa: Utbildningsdepartementet