Projektet har resulterat i en förenklad testmetod som snabbt kan visa hur olika materialsammansättningar påverkar verktygsförslitning. Tester visar att koboltfria snabbstål kan fungera som alternativ till dagens standardmaterial med åtta procent kobolt.
– Under tre år har projektgruppen dels tagit fram en simplifierad testmetod för att på ett effektivt sätt kunna undersöka hur verktygsförslitningen påverkas av olika materialsammansättningar vid kuggbearbetning, dels faktiskt testat hur dessa resultat kan överföras i industriell skala. Resultaten är positiva, konstaterar Solmaz Sevim, forskare på Swerim, i en kommentar.
Han tillägger:
– Jonas Jordberg, Swerim, Elias Häggström, LEAX, Lars Johansson, Scania, Håkan Thoors, Swerim, Jörgen Hansen, Ionbond, Oskar Johansson, LEAX, Solmaz Sevim, Swerim och Eva Olsson, Erasteel.Alla företag vi samarbetat med har både etiska och ekonomiska mål och nu har vi en enkel testmetod som visar att koboltfria snabbstål kan fungera som alternativ.
Även projektledaren Håkan Thoors, forskare och mångårig medarbetare på Swerim, framhåller samarbetet med industrin som en avgörande faktor.
– Trots logistiska utmaningar har det funnits ett stort engagemang. Inom industrin, där produktionen måste hållas i gång kontinuerligt, har det av naturliga skäl varit svårt att samtidigt pröva hur olika material fungerar i olika hastigheter. Genom testmetoden har vi skapat ett sätt att enkelt screena olika verktygs- och arbetsmaterial, berättar han.
Jonas Jordberg, gruppchef på Swerim, ser redan i dag en tydlig efterfrågan på den metod som tagits fram inom projektet.
– Elektrifieringen av bilindustrin ställer ännu högre krav på kvalitén i kuggarna, som ska klara högre varvtal och därmed högre belastning under längre tid. Det finns efterfrågan på skräddarsydda lösningar, och här tror jag att testmetoden vi utvecklat på Swerim kan betyda mycket, säger han i ett pressmeddelande.
Projektet ”SitCoM – Simplified Testmethods for Coboltfree Machining” har genomförts av Swerim, Scania, LEAX, Sandvik Coromant, StarSU, Erasteel, Ionbond, Ovako och KTH. Projektet finansierades av Vinnova, Energimyndigheten och Formas inom Produktion2030.
BREAKING