EU:s nya klimattull träder i kraft om ett halvår: Ingen känner till priset
Om mindre än fem månader träder EU:s nya klimattull i kraft. Och då skulle det ju vara en praktisk upplysning för företag att veta hur mycket det kommer att kosta.
Och EU-kommissionen, som står bakom det nya systemet, verkar heller inte veta det. Någon beräkning har i varje fall inte offentliggjorts.
Den nya klimattullen införs för att säkerställa att företag inte kringgår systemet med utsläppsrätter genom att importera till exempel stål och andra material från länder utanför unionen.
Och det kan vara till enormt stor olägenhet för företag som inte vet hur dyrt det blir att importera stål efter årsskiftet, när det nya systemet träder i kraft, säger Anna Ipsen Nielsen, chefskonsult på Dansk Industri med specialisering i global handel.
– Vi avvaktar fortfarande en rad rättsakter från EU-kommissionen när det gäller den slutliga utformningen av CBAM (den nya klimattullen, red.). De har varit på väg ett tag, och de har också blivit försenade, vilket naturligtvis sätter press på företagen, säger hon.
EU-länderna har redan ett system som ska säkerställa att företag betalar för de koldioxidutsläpp som de är ansvariga för. Systemet heter ETS och innebär att företag måste köpa utsläppsrätter för de CO2-utsläpp som deras produktion orsakar.
Problemet uppstår när själva produktionen sker utanför EU. Om det till exempel handlar om stål som gjutits i Kina, kringgår man kvotsystemet eftersom Kina inte är medlem i EU.
Det fenomenet kallas koldioxidläckage – alltså att CO2-utsläppen flyttas ut till ett tredjeland.
Och det är just här som EU:s nya system, CBAM, kommer in i bilden. Enligt ordningen ska europeiska företag som importerar från tredjeländer samla in data om CO2-utsläppen från de varor de importerar. När varorna anländer till EU måste importören köpa CBAM-certifikat för att kompensera för CO2-utsläppen i det land där varorna producerats.
Det finns bara det problemet att ingen känner till priset på ett CBAM-certifikat. EU-kommissionen har ännu inte offentliggjort de rättsakter som ska instruera de nationella myndigheterna om hur mycket de ska ta betalt.
I Danmark är det Energistyrelsen som får ansvaret för att sälja CBAM-certifikat till importerande företag. Myndigheten uppger till Metal-Supply att man ännu inte har fått rättsakterna från EU-kommissionen.
– Vi avvaktar EU-kommissionens genomförandeakter, som ska beskriva hur priset på CBAM-certifikat ska beräknas samt metoden för beräkning av CO2-utsläpp, heter det i ett skriftligt svar från Energistyrelsen.
Anna Ipsen Nielsen förklarar att EU-kommissionen redan har pressats på ett svar om hur mycket det ska kosta att importera varor med CO2-utsläpp.
– Från EU:s sida läggs det upp till att priset på dem ska följa priset per ton CO2-utsläpp, säger hon.
En utsläppsrätt ger tillstånd att släppa ut ett ton CO2. De handlas på marknadsvillkor och priset stiger och faller därmed i takt med utbud och efterfrågan. I mitten av juli låg priset på cirka 520 danska kronor, men under det senaste året har det varierat mellan 440 och 620 kronor.
I det skriftliga svaret från Energistyrelsen står det också att priset på CBAM-certifikaten ska beräknas ”på basis av det veckovisa priset på EU:s ETS-kvoter”.
Energistyrelsen är dock fortfarande ovetande om den exakta beräkningsmodellen.
Ska priset följa ETS-kvoterna linjärt? Ska det vara det dubbla, hälften eller något helt annat?
CBAM-systemet har genomgått förändringar under de senaste åren. Formellt trädde ordningen i kraft redan i början av 2023, då företagen skulle börja rapportera data om CO2-utsläpp för de varor de importerar.
Skärningsdatumet den 1 januari 2026 är det datum då CBAM-certifikat kommer att krävas för de omfattade varorna.
Själva betalningsfristen har dock skjutits upp till året efter, så företagen behöver inte betala förrän 2027 – men betalningen gäller för de varor som importeras från 2026.
Anna Ipsen Nielsen erkänner att tanken bakom CBAM-systemet är god, men betonar att implementeringen har varit svår.
– Vi har sett en rad problem, som naturligtvis orsakar en del frustration och utmaningar i både det danska och europeiska näringslivet.
– Det har särskilt varit de administrativa bördorna och datainsamlingen från tredjeländer som har varit utmanande och en stor källa till frustration, säger hon.
För att lätta på bördan för de mindre företagen har EU-kommissionen dessutom föreslagit att man undantar vissa företag från rapporteringskraven.
Det är fortfarande upp till Europaparlamentet att rösta igenom förslaget, men om det görs skulle företag vars importvaror inte överstiger 50 ton undantas från CBAM-systemet.