Aurora Line – kan ge mer finsk el till industrierna
Av Långt upp i norr pangar det till med jämna mellanrum i de glest befolkade skogs- och myrmarkerna som sträcker sig mellan svenska Messaure och Pyhänselkä i Finland. Det är ljudet från när linorna Aurora Line skarvas samman med sprängkraft – ett samarbetsprojekt mellan Svenska kraftnät och Finlands transmissionsnätsoperatör Fingrid.
– Vi har kommit en bra bit på vägen. Nu har vi rest 65 procent av alla stolpar och har börjat med lindragningen, säger projektledare Ida Wallentin.
Bakgrunden till Aurora Line är att det i dagsläget bara finns två stora växelströmsförbindelser mellan Sverige och Finland. Med en tredje, 400 kV växelströmsledning som är totalt 38 mil lång, vill man minska risken att Finland "kopplas bort" ifall det skulle uppstå störningarna på några av dem befintliga och förenkla för underhåll och reparationer.
I oktober 2023 gav regeringen klartecken för växelströmsledningen som av EU klassas som ett "PCI-projekt", Projects of Common Interest, vilket innebär att projektet anses vara särskilt viktigt för den europeiska elmarknaden och för att nå EU:s energimål. Projektet är även delfinansierat av EU.
Redan i slutet av december samma år, inleddes arbetet i varsin ände av sträckan.
– Vi har en helt färdig sträcka på cirka 15 kilometer och nu är mitten kvar. Nu går projektet in i vintern och det är bra för då är de blöta markerna frysta, säger Ida Wallentin.
Säkerherhet, hållbarhet och ökad elhandelskapacitet är de största anledningarna till Aurora Line.
– Den kommer att öka elhandelskapaciteten med 40-45 procent och är en viktig nätförstärkning och nyckel i den gröna omställningen som sker i norra Europa. När ledningen är i drift kommer den ge möjlighet till utökat effektuttag i Luleå/Boden-regionen, säger Ida Wallentin.
Hur mycket ökas effektuttaget med?
– Idag är effektuttaget 345 MW. Med den nya ledningen kommer det att utökas med 400 MW, så det är ju mer än en fördubbling, säger Ida Wallentin.
Vad ledningen innebär för den elkrävande industrin, elpriset och elhandelsutvecklingen är det dock svårt att sia om. Det är ett otroligt komplext framtidsscenario att måla upp, menar Kjell Skogsberg, som 2022 var med och tog fram rapporten Norrbottens framtida elbehov.
Då arbetade han på Energikontor Norr som senior energisakkunnig, i dag arbetar han på IVL Svenska Miljöinstitutet som projektledare och affärsutvecklare inom energi.
– Utvecklingen beror mycket på vad som händer i Finland med elproduktionen. När man till exempel i sydöstra Norge byggde en ledning till Storbritannien så kunde man exportera mer el, men man fick också en import av elpriset från Storbritannien som då ökade. Med de nyinförda reglerna är det ännu svårare att förutse elpriser.
Sverige har historiskt sett exporterat mer el än Finland än vice versa, men med olika slags elproduktion kan elbehovet balanseras. Det blir allt viktigare i takt med att vindkraften växer, menar Jussi Jyrinsalo, vice vd och ansvarig för nätverkstjänster och planering på Fingrid, som är den finska motsvarigheten till Svenska kraftnät.
– Ibland har man överskott, ibland underskott. Dessa variationer kan jämnas ut bättre om man har större överföringskapacitet mellan länderna, och det geografiska området för balansering blir större. När det gäller den dominerande riktningen beror mycket på ökningen av elförbrukningen, särskilt i norra Sverige.
Dynamiken när det gäller export/import mellan de två länderna håller redan på att förändras, enligt honom.
– Eftersom Finland har blivit självförsörjande på energi. Aurora Line kommer att öka möjligheterna för elutbyte och förhoppningsvis stimulera ökad elförbrukning i de norra delarna av länderna, säger Jussi Jyransalo som pekar på faktorer som tyder på förändringar i den finska elproduktionen.
– Det finns en enorm mängd anslutningsförfrågningar, särskilt från landbaserad vindkraft (cirka 200 GW). Detta visar att Finland har en enorm potential att öka sin elproduktion. Detta kommer dock bara att ske om elförbrukningen eller exportmöjligheterna också ökar.
I rapporten "Norrbottens framtida elbehov" som släpptes 2022 beräknades elbehovet i Norrbotten öka från dåvarande 8TWh till 107 TWh runt 2050. Mer än hälften av det behovet tillskrevs dock LKAB, som sedan dess sänkt sin prognos för el. Att elbehovet fortfarande kommer öka stort, råder det dock ingen tvekan om menar Kjell Skogsberg.
– Å andra sidan. Det stora behovet av el beror till stor del på svenska stålindustrin som måste ställa om. Det finns en stark motivation till det men exakt hur det kommer att se ut är vanskligt att säga.
Kjell Skogsberg lyfter till exempel att en vätgaspipeline, som bolaget Nordeon har planer på, skulle förändra spelreglerna helt.
– Då skulle energin kunna komma som vätgas istället istället för att företagen producerar vätgas själva, vilket förflyttar den förväntade elförbrukningen, säger Kjell Skogsberg.
Oavsett, så går det fort när Aurora Line vars kostnad beräknas till över 3 miljarder kronor växer fram i norr. Det återstår att se vilka förutsättningar och spelregler som gäller när kraftledningen, som enligt tidschema, ska tas i drift i december 2025.