23948sdkhjf

Norska vägverket: "Vi vill använda fossilfritt svenskt stål"

Svenskt superstål, lågkolhaltig betong och lokal automatiserad produktion - så kan CO2-utsläppen minskas när norska broar byggs, enligt en utvärdering av Statens vegvesen.

Forsknings- och utvecklingsprojektet FjordX på norska Statens vegvesen har utvärderat hur närförädlad högteknologisk produktion av broelement, fossilfritt stål och lågkolhaltig betong med koldioxidinfångning och lagring kan minska CO2-utsläppen. Det rapporterar vår norska systertidning.

FoU-projektet har bedömt potentialen under byggperioden för Julsundbron (E39 Ålesund-Molde), Langenuen (E39 Stord-Os) och Bjørnafjorden flytande bro (E39 Stord-Os) jämfört med dagens branschstandard.

Möjligheten till betydande CO2-minskningar i de två fjordkorsningsprojekten är goda nyheter för alla som arbetar med att minska utsläppen av växthusgaser från stora vägprojekt och andra byggprojekt med stor användning av stål och betong. 

– Det finns stora möjligheter att minska CO2-utsläppen under byggfasen genom att använda fossilfritt stål, lokal automatiserad produktion och lågkolhaltig betong med koldioxidinfångning och lagring, säger ledaren för Statens vegvesen, FjordX, Cato Dørum.

Dessa är indirekta CO2-minskningar som kommer att komplettera direkta CO2-minskningar från anläggningsverksamheten. Vegvesenet har som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent före 2030.

Fjordkorsningsprojektet har tidigare jämfört CO2-utsläppen från färjor och färjefri fjordkorsning på E39 Stord-Os och E39 Ålesund-Molde under en period av broarnas livslängd (100 år). Det visade höga utsläpp under byggperioden jämfört med färjedrift och låga utsläpp efter att broarna har öppnats för trafik.

– Användning av modernt stål, betong och lokal produktion med lasersvetsning ger en mycket bättre CO2-redovisning under anläggningsperioden, säger Dørum.

Statens vegvesen, FjordX, har varit centrala i arbetet med att använda ny svetsteknologi vid produktion av stålbroar. Företaget Prodtex i Vanylven på Sunnnmøre har vidareutvecklat svetsteknologi från skeppsindustrin och använt den automatiserade teknologin vid produktion av stålelement till broar. Den nya teknologin gör att norskproducerade broelement blir konkurrenskraftiga med broelement från Kina.

– Det ger betydande CO2-minskningar från transporter och mindre utsläpp från svetsning, säger Dørum.

Tre broar har nu byggts med företagets supersvets i Vanylven. Den senaste är den 110 meter långa Elverhøybron i Sunndal som öppnades före jul.

– Stålelementen i de två längsta hängbroarna i Norge, Hardangerbron och Hålogalandsbron, producerades i Kina och transporterades halvvägs runt jorden på stora pråmar. Det ledde till betydande CO2-utsläpp, säger Dørum.

Svenska SSAB har lyckats utveckla stål utan CO2-utsläpp. Enligt Dørum är detta stål något dyrare än konventionellt stål.

– Vi vill använda fossilfritt svenskt stål när vi ska bygga vår nästa stålbro, säger Dørum.

Lågkolhaltig betong med koldioxidinfångning och lagring kommer förmodligen att bli något dyrare än vanlig betong när den kommer på marknaden 2025.

Källa: Pressmeddelande från Statens Vegvesen

Kommentera en artikel (1)
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Tipsa en kollega

0.109