23948sdkhjf

Överblivna plåtbitar pryder 2 400 kvadratmeter stor fasad

Mobilitetshuset Hyllieäng i Malmö står färdigt. Fasaden är tillverkad av kasserat och bortsorterat material, och nu flyttas gränserna för återbruk, skriver arkitektföretaget Fojab i ett pressmeddelande.

Fasaden består av begagnade glasskivor, överblivna plåtar från värmeväxlare och skärskelett från tillverkningsindustrin. Fojabs arkitekter har gestaltat mobilitetshuset på uppdrag av Parkering Malmö.

– Det var tidigt vår gemensamma ambition att gå utanför byggsektorn när vi letade material, berättar Petra Jenning, arkitekt och innovationsledare på Fojab. Vi ville utforska och flytta gränserna för vad som är möjligt att göra inom återbruk.

Hon menar att det inte finns någon motsättning mellan återbruk och vackra byggnader.

– Jag tycker inte det. Fasaden på Hyllieäng berättar en historia som ger en extra dimension åt byggnaden. Men på samma sätt som för all arkitektur som ska hålla länge krävs det att gestaltningen är omsorgsfullt genomarbetad, säger hon i en kommentar.

Att gestalta en fasad med sådant som normalt inte räknas som byggmaterial har varit speciellt på många sätt, skriver Fojab. Inte minst har det varit en kunskapsmässig resa för de inblandade aktörerna att förstå varandras förutsättningar.

– Företaget som skulle förse projektet med skärskelett jobbar i vecko- eller månadscykler medan arkitekter ritar hus där materialet behövs först om två-tre år. Det gjorde det svårt för oss att veta vad som skulle finnas tillgängligt den dag vi behövde det. Ingen vill ju lagerhålla material i flera år.

Hyllieäng blev en övning i att hantera osäkra leveranser och material som plötsligt bytte format. Även om slutresultatet blev ganska likt ursprungsskisserna, är en viktig lärdom att ha större beredskap för oförutsedda händelser.

Ökad cirkuläritet ställer också andra krav på regelverket. Dagens bygglovsprocess är inte gjord för situationer där materialen till viss del är okända långt in i processen.

– Malmös stadsbyggnadskontor var väldigt tillmötesgående och även de är intresserade av att ställa om till mer cirkulärt byggande, men de är förstås bundna av lagen. Och det är inte säkert att de hade kunnat tillåta ett lika stort mått av osäkerhet om det gällt en centralt belägen byggnad. Ska vi lyckas med återbruk i större skala behövs en förändring av regelverket på samhällsnivå, menar Petra Jenning.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Tipsa en kollega

0.094