Den efterfrågestyrda lyxmodellen

Denna utveckling får flera konsekvenser. För det första kommer framtida lönsamhet sannolikt att bero mer på effektiv drift än på ytterligare prishöjningar. För det andra kommer återvinningen av förlorade kunder att kräva fler produktvarianter (SKU:er) och tätare uppdateringar av kollektioner – vilket ökar trycket på produktion och lagerhantering. Detta sker dessutom i en period då många varumärken redan är pressade både logistiskt och operativt efter flera års snabb tillväxt. 
Utmaningarna driver samtidigt på förändringar som har varit på gång i flera år. Den digitala utvecklingen har till exempel förkortat trendcyklerna till 2–4 månader och ökat efterfrågan på nyheter, vilket gör smidighet och reaktionsförmåga inom produktionen till avgörande konkurrensfaktorer. 
Under de senaste två åren har därför många lyxvarumärken försökt efterlikna snabbmodeaktörer som Zara och Shein – aktörer som snabbt anpassar sig till trender och lokal efterfrågan och samtidigt är motståndskraftiga mot störningar. En vanlig strategi har varit vertikal integration, där varumärken som Chanel, Prada och Ermenegildo Zegna har köpt upp nyckelleverantörer.

Smidig produktion är mer komplext än det verkar

Att skapa flexibla och responsiva produktionsflöden kräver betydligt mer än vertikal integration. För att kunna reagera snabbt på förändringar i efterfrågan måste företag automatisera beslutsfattande och undvika driftstopp orsakade av exempelvis oplanerat underhåll eller brist på kritiska reservdelar. 
Just-in-time-produktion handlar inte enbart om att hålla maskinerna i gång. Allt fler tillverkare efterfrågar därför plattformar för Enterprise Asset Management (EAM) som kan integreras med ERP-system och operativa verktyg, för att möjliggöra automatisering av inköp, planering, spårbarhet och resursfördelning i hela industriverksamheten. 
  
Butiksunderhållet måste upp på samma nivå

Samtidigt som många stora varumärken strävar efter en enhetlig teknisk plattform, skiljer sig behoven fortfarande beroende på affärsmodell och marknadssegment.

Inom segment som klockor och smycken ligger fokus ofta på djupt integrerade produktionssystem – till exempel genom att koppla EAM direkt till kvalitetsstyrning för att säkra högsta möjliga produktionsstandard. 
För modevarumärken med stark detaljhandelsnärvaro har fokus nyligen legat på att lyfta butiksunderhållet med hjälp av EAM-system. Det är en del av ett bredare arbete för att skapa ett gemensamt teknologiskt fundament för sömlösa, helhetsbaserade kundupplevelser över flera kanaler.

Naturligtvis finns det stora skillnader mellan underhåll av några få industriella produktionsanläggningar och service av exempelvis ventilationssystem, rulltrappor och brandsläckare i hundratals butiker. Men många av de nödvändiga funktionerna är desamma – t.ex. hantering av personal och leverantörer, arbetsplanering och upphandling.

Butiksunderhåll är ofta mindre moget och mer ad hoc-organiserat, vilket gör att förbättringar här kan få stora effekter – både ekonomiskt och i form av bättre kundupplevelser. I en tid då var tredje kund upplever att butiksupplevelsen har försämrats, kan bättre underhåll minska friktion, t.ex. i form av trasig utrustning – något som direkt underminerar lyxupplevelsen. 
  
En storskalig utmaning

Stora varumärken ser också digitalisering och användning av standardiserade verktyg tvärs över produktion och detaljhandel som en lösning på en växande utmaning: efterlevnad – compliance.

På senare år har många marknader infört komplexa regelverk – från hållbarhetslagstiftning som EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) till krav på fullständig produktspårbarhet.

En särskilt utmanande aspekt av de nya regelverken är kravet på full transparens genom hela produktens livscykel, leveranskedja och operativa drift. CSRD kräver till exempel rapportering på över 1 000 datapunkter – med möjlig utökning genom branschspecifika krav, som inom textilindustrin.

Utmaningen förvärras av de senaste årens kraftiga expansion, som har lett till nya marknader, fler språk, fler regler och en ökad mångfald av produkter. Exempelvis har varumärken som Moncler öppnat över 100 nya butiker sedan pandemin.

När marknaden nu går in i en ny fas, kan förmågan att kombinera kontroll och effektivitet – utan att förlora flexibilitet och smidighet – bli det avgörande konkurrensfördel i lågkonjunkturens tid.

Läs mer här.