Domedagsvalvet – mänsklighetens reservhårddisk. År 2050 beräknas jordens befolkning uppgå till tio miljarder människor. Samtidigt ställer klimatförändringarna den globala matproduktionen inför nya svårigheter.

Bakom den futuristiska entrén döljer sig en konstruktionutformad för att klara allt från kärnvapenkrig till jordbävningar.Svalbards globala frövalv, eller Domedagsvalvet,togs i bruk 2008. Det är ett gigantiskt kassaskåp fören av mänsklighetens viktigaste resurser – den genetiskamångfalden.

Svalbard är en parallell till en reservhårddisk

– Många fröbanker runt om i världen befinner sig i fara. Några förlorar frön på grund av naturkatastrofer, andra på grund av krig, ytterligare andra på grund avkorruption eller brist på resurser. Då kommer Svalbard in. Det är en parallell till en reservhårddisk, vi är enbackup för fröbanker världen över, säger Åsmund Asdal, verksamhetschef på NordGen som driver valvet.Fröerna förvaras i ett utsprängt bergrum 100 meterin i permafrosten och är utformat för att klara denglobala uppvärmningen. Även om de mest oroväckandeklimatprognoserna slår in garanterar permafrosten attfröerna håller sig frysta i åtminstone 200 år.

Den biologiska mångfalden utarmas

På 1960-talet spreds en rad nya jordbruksmetoderöver världen. Kombinationen hybridfrön, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel gav dramatiskaproduktivitetshöjningar men fick samtidigt till följd att en stor del av den biologiska mångfalden inom jordbruketförsvann. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation uppskattar att 75 procent av de grödor som odlades vid 1900-talets början gått förlorade. För ett sekel sedan hade exempelvis Indien över 100.000 rissorter. I dagåterstår några tusen, och utvecklingen har sett likadan ut världen över. I ett kortsiktigt perspektiv är detta inget skäl till oro, men för den framtida matförsörjningen är det en ödesfråga.

– Vi har klimatförändringar, överbefolkning och hunger.Vi behöver den genetiska variationen för att förädlagrödor, säger Roland von Bothmer, tillförordnad direktörpå Nordgen.

Domedagsvalvet skyddar vår framtid

För att motverka bortfallet i biologisk mångfald föddesfröbankerna. Men systemet har visat sig sårbart. Nationella fröbanker från Rwanda till Irak har skövlats av krig. Domedagsvalvet föddes ur insikten att vår gemensamma framtid krävde ett bättre skydd.

– Det är ett svårt tapp för mänskligheten och möjligheten för matproduktion när viktigt genmaterial går förlorat, säger Åsmund Asdal. Hittills har bara ett enda uttag från Domedagsvalvet gjorts. Fröbanken i Aleppo var länge en viktig distributör av fröer anpassade för regionens torra klimat, men år 2012 slog det syriska inbördeskriget sönder verksamheten. Men så en dag förra året kom en oväntad förfrågan. Forskarna från Aleppo hade återsamlats utanför landet och ville återuppta sitt arbete.

– De hade skickat sitt backupmaterial till Svalbard när valvet öppnade. Nu har de öppnat verksamhet i Marocko och Libanon, vi skickade 40.000 fröprover så att de kunde fortsätta jobba direkt. Det här är ett talande exempel på varför vi behövs, säger Roland von Bothmer.

Artikelförfattare: Ivar AndersenKredit: Norwegian Ministry of Agriculture and Food

Foto: Matthias Heyde