23948sdkhjf
Innehållet nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.

”Storföretag måste välja komponenter efter klimatavtryck"

| Medlemsnyhet | Företag FKG

Nästa år rullas en ny standard ut som räknar ut klimatavtrycket för en majoritet av ett fordons komponenter. Nu måste storföretagen öka sitt intresse för vilka komponenter och leverantörer som de väljer, skriver branschorganisationen FKG.

FN:s klimatpanel, IPCC, har presenterat sin rapport ”Klimat i förändring 2022 – Att begränsa klimatförändringen”. En av rapportens allra viktigaste slutsatser är att industrins klimatarbete med inriktning på växthusgaser, och framför allt koldioxidreduktion, måste påskyndas för att klara Parisavtalets 1,5-gradersmål.

Parallellt med det har regeringen presenterat industristrategin ”Framtidens industri”, en strategi med inriktning på grön och digital omställning.

Därför är det bra att vi, branschorganisationen FKG, kan presentera ett viktigt steg i den gröna omställningen av fordons- och transportsektorn som svenska leverantörer nu tar. Svensk leverantörsindustri kommer att gynnas när den blir pådrivande i fordonsindustrins gröna omställning.

Detta sker genom ett branschinitiativ, i linje med vad FN:s klimatpanel nu förespråkar, fordonsindustrins Green deal med EU 2020 och vår egen Svensk Fordonsindustri 2.0, för att genom en standard hållbarhetsdeklarera komponenter.

Men nu måste beställarnas, fordonstillverkarnas, intresse för utsläpp utanför den egna verksamheten öka, samtidigt måste de också vara villiga att betala för komponenter vars klimatprestanda är deklarerade.

Med ett verifierings- och spårningsverktyg under utveckling av forskningsinstitutet Rise i samverkan med en rad teknikkonsulter i samarbete med FKG:s medlemsföretag, har arbetet med en gemensam standard för hållbarhetsdeklaration påbörjats. Europeiska Regionala utvecklingsfonden är medfinansiär.

Standarden ska bygga på en vederhäftig modell som gör det möjligt för fordonstillverkarna att med enkelhet även hållbarhetsberäkna fordonets komponenter i Scope 3 i FN:s Greenhouse Gas Protocol. Det vill säga externt upp- och nedströms den egna verksamheten, fabriken.

Utvecklingsprojektet ska ta fram en modell, räknesnurra, för beräkning och deklaration av klimatavtrycket för en majoritet av fordonets cirka 20 000 komponenter. 2023 ska standarden rullas ut. Enklast kan modellen jämföras med den energimärkning som finns för vitvaror, en märkning som aktivt påverkar konsumentens val enligt mätningar som Energimyndigheten refererar till.

Bakgrunden till initiativet är att kraven på industrin ökar. Industriföretagen behöver bli ännu bättre på att redovisa sina samlade klimatavtryck. I Sverige trycker både Riksbanken och Finansinspektionen på samtidigt som politikerna i både Stockholm och Bryssel skruvar ytterligare på lagstiftningen för att nå utsatta klimatmål. Även medvetna investerare påverkar, de vill se mer utförliga års- och hållbarhetsredovisningar, samt – inte minst – handling från företagens sida.

Sammantaget är detta viktiga incitament för långsiktigt hållbara industriella strategier där bland annat koldioxidavtrycken kan mätas och verifieras samt prissättas i ett företags balansräkning och årsbokslut. Att tillverka hållbarhetsdeklarerade komponenter med ett mindre klimatavtryck ska vara en konkurrensfördel och inte ses som ekonomisk belastning eftersom de kommer att kosta mer, enligt vår uppfattning.

 Därför måste de beställande storföretagen öka sitt intresse för vilka komponenter och leverantörer som de väljer. De bör bortse från öresmarginaler till förmån för det ansvarstagande och den långsiktiga hållbarhet som en verifierad komponent innebär.

Ur ett inte allt för långt perspektiv kommer det att, exempelvis, bli attraktivare att välja närproducerad stål- och aluminiumkomponenter vars koldioxidavtryck kan verifieras, komponenter som baserar sig på återvunna material och ansvarstagande tillverkningsprocesser. Som metall där skrot som smälts, gjuts och senare bearbetas med maskiner som drivs med grön och förnyelsebar el.

Det finns ett cirkulärt, resurssnålt och klimatsmart, ansvarstagande mantra i Sverige som skiljer den inhemska framställningen från den i exempelvis Kina, Indien och Polen. Där är det nytillverkade råmaterial som gäller, samt en helt annan energimix som används vid produktion.

Utgångspunkten är att beräkningarna ska göras med hjälp av data på utsläpp av växthusgaser som uppfyller den vedertagna redovisningsstandarden FN:s Greenhouse Gas Protocol, GHG-protokollet.

Utsläppen ska uttryckas i termer av koldioxidekvivalenter: CO2e. Data ska omfatta: 

Scope 1. Företagens direkta utsläpp.

Scope 2. Företagens indirekta utsläpp från konsumtion av el, värme eller ånga.

Scope 3. Alla andra indirekta utsläpp såväl upp- som nedströms.

Klimatsmart och resurssnålt, socialt och ekonomiskt ansvarstagande – det är vad som kännetecknar FKG:s agerande utifrån med målet om ett klimatneutralt EU 2050. En överenskommelse som ingicks mellan den europeiska fordonssektorn och EU-kommissionen våren 2020 i skuggan av pandemin.

Koldioxidberäknade komponenter är del av det, samt av den industriella omställning, nyindustrialisering, som svensk fordonsindustrin genomgår. Lägg sedan till fossilfri stålproduktion i prestigeprojekten H2 Green Steel och Hybrit.

Koldioxid-deklarerade komponenter är en del av arbetet med Svensk Fordonsindustri 2.0 och ska innebära grön konkurrenskraft och att svensk leverantörsindustri framtidssäkras.

 

Debatt i Nyteknik, 220629

Martin Lidén, ordförande FKG

Fredrik Sidahl, vd FKG

Gabriella Virdarson, kommunikation FKG

Peter Bryntesson, projektledning FKG


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.

Medlemsnyhet

Företag
FKG

Lindholmspiren 3
417 56 GÖTEBORG
Sverige
FKG

Tipsa en kollega

0.078