Ny rapport kring kritiska metaller: Så kan cirkulära flöden förbättras
Av Den pågående omställningen till ett fossilfritt samhälle kommer att kräva enorma mängder kritiska metaller och mineral. En bättre återvinning från uttjänta produkter är en viktig pusselbit för att klara denna utmaning, samtidigt som regelverk och synen på avfall behöver förändras för att möjliggöra detta. Politiker på nationell och europeisk nivå behöver agera för att driva på utvecklingen och undanröja hinder för cirkularitet, konstaterar IVA i samband med rapportsläppet.
Vi har helt enkelt för lite kunskap om sekundära materialflöden idag Mikael Dahlgren, IVA
Idag saknas incitament, infrastruktur och kunskap för att verkligen ta vara på använda produkter och slutligen materialåtervinna alla ingående metaller. Många produkter är krångliga att plocka isär och därmed svåra att laga eller separera i rena fraktioner inför materialåtervinning. Det saknas också möjligheter för återvinningsbolag att samla större volymer avfall och därigenom få en mer kostnadseffektiv materialåtervinning.
– Det behöver bli mer lönsamt för producenter att satsa på en design som underlättar cirkularitet. Detta är en av flera viktiga åtgärder som behöver komma på plats för att öka materialåtervinning av kritiska metaller och mineral, säger Mikael Dahlgren, IVA-ledamot och ordförande för den arbetsgrupp som tagit fram rapporten.
Idag varierar återvinningsgraderna kraftigt mellan olika metaller. För bulkmetaller som stål, koppar och aluminium är återvinningen väl utvecklad, medan den för andra metaller som litium, gallium och sällsynta jordartsmetaller i princip är obefintlig. Blandningar av många metaller försvårar också återvinning och det behövs olika processer för att få tillbaka olika metaller.
– Vi behöver satsa mer på forskning, innovation och ny teknik för att utveckla en fungerande återvinning av kritiska metaller och mineral. Dessutom måste vi bli bättre på att förbättra spårningen av materialflöden genom digitalisering och bättre datainsamling. Vi har helt enkelt för lite kunskap om sekundära materialflöden idag, säger Mikael Dahlgren.
I rapporten återfinns en rad exempel på åtgärdsförlag:
Stimulera materialåtervinning av kritiska metaller och mineral genom att:
- införa styrmedel inom EU så att både efterfrågan och tillgång på återvunnet material ökar.
- satsa på standardiseringsarbete, i etablerade industriella forum, för att främja cirkulära flöden. Det behövs exempelvis materialstandarder som både förädlings- och återvinningsbranscherna kan förhålla sig till.
- förändra synen på avfall så att det behandlas som en värdefull resurs och säkerställ att detta återspeglas i harmoniserade regelverk inom EU.
- underlätta för återvinningsbolag inom EU att samla större volymer avfall och återvinna från deponier.
Förenkla återanvändning och återtillverkning genom att exempelvis:
- ta bort Sveriges kemikalieskatt på importerad begagnad elektronik.
- ställa krav på reparerbarhet för fler produkter inom EU och på mer cirkularitet i offentliga upphandlingar i Sverige.
- utreda olika sätt att minska kostnaderna för företag som förlänger livslängden på produkter.
Stöd utveckling och samverkan genom att:
- satsa på utbildning, forskning och innovation inom bland annat cirkulär design, cirkulära affärsmodeller, tekniker för demontering/separering, nya materialåtervinningstekniker och spårbarhet genom värdekedjan över tid.
- skapa nya och behålla befintliga arenor för samverkan mellan olika aktörer inom industri, akademi och politik.
- ge stöd till pilotanläggningar och implementering av nya affärsmodeller och processer som möjliggör cirkulära flöden av produkter och kritiska råvaror. Det skulle exempelvis kunna innebära att vi i Sverige avsätter en miljard kronor för att förbättra cirkulariteten i regeringens forsknings- och innovationsproposition, inför ett cirkularitetskliv motsvarande industri- och klimatklivet samt tillsätter en statlig utredning som ser över det befintliga stödsystemet för industrisatsningar. Idag har satsningar inom återvinning svårt att få stöd då de, även om de minskar primär utvinning någon annanstans, inte minskar utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser. Vidare bör politiken överväga att införa ett tidsbegränsat produktionsstöd för återvinning av särskilt strategiska material.
Hela rapporten kan du ladda ner på den här länken.