Bromma Ståls vd om lågkonjunkturen: "Kollegor riskerar slås ut"
Av Elin Nittmar
Vi har pratat med Per Silvin som är vd på Bromma Stål, verksamma inom stålkonstruktion och stålhandel. Han menar att de såklart har känt av den osäkra marknaden, precis som alla andra.
– Vi alltid försökt att ha en ganska bred omvärldsbevakning. Så varken corona, kriget eller hur priserna har rört sig har kommit chockartat. Däremot så är det såklart alltid jobbigare att simma motströms, än medströms.
Han säger att alla beslut som tas under en lågkonjunktur måste vägas ordentligt, vilket kanske inte är lika viktigt vid högkonjunktur.
– Det viktiga är att fatta rätt beslut som man själv är trygg med och att inte bli en del av den kollektiva rädslan som lätt uppstår i ett samhälle. Trots allt var stora delar av 10-talet faktiskt lågkonjunktur i ekonomiska mått mätt, men det gick bra ändå.
Något som är tydligt för Bromma Stål är kundernas oro, vilket ofta leder till mindre rationella beslut. Kundernas oro i kombination med eventuell lagerbrist hos leverantörer gör att det kräver lite mer arbete att lösa behovet åt kunden.
– Vad gäller energipriser så installerade vi redan 2017 solceller över hela vår fastighet, vilket gör att vi täcker en stor del av vårt behov. Trots det så märker vi självklart av att energipriserna har gått upp kraftigt.
Utöver solcellerna, som de tidigt installerade, har de idag inte behövt vidta några andra åtgärder för att klara sig.
– Förhoppningsvis å kommer vi inte behöva vidta åtgärder. Att vara en trygg arbetsgivare och motpart mot leverantörer och kunder är en viktig del av vår affärsidé och i dessa tider är det ett signum som vi tror kommer vara värdefullt.
Hur tror ni att metallindustrin kommer klara sig över lag?
– Vi tror att en konsolidering av branschen är ofrånkomlig. Det tråkiga i en sådan här ”perfekt storm” som nu har uppstått är att även bra kollegor i branschen riskerar att slås ut.
Han fortsätter:
– I en normal lågkonjunktur så rensas ofta branschen från lycksökare. Men troligen så kommer vi få se en del nedbantade aktörer och konkurser, framför allt kanske på orter som ligger längre från där stålkonsumtionen sker.