Foto: Fredric Alm/Alm & ME

Efter över tre års hantering av LKABs ansökan för den befintliga verksamheten i Kiruna, med vissa mindre ändringar för att möjliggöra en snabbare brytningstakt av den malm LKAB har tillstånd att bryta, avvisas nu ansökan med hänvisning till brister i det samråd som genomfördes 2017 inför ansökan.

– Beslutet bekräftar återigen de farhågor vi har haft, att det inom ramen för dagens system är svårt att göra den typ av viktiga, stora och nödvändiga omställningar som vi planerar. Dagens oförutsägbara process där prövningens fokus ligger på formalia och processdetaljer, i stället för miljö- och samhällsnytta, är ett direkt hot mot våra ansträngningar att ställa om mot en hållbar framtid, säger Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på LKAB.

Det avgörande i domstolens beslut handlar inte om konsekvenser för miljön, utan om en bedömningsfråga kring hur inbjudan till samråd med särskilt berörda hanterats. Domstolen lyfter att just fastighetsägare med bergvärme borde ha bjudits in till samråd på annat sätt än vad som faktiskt gjordes. LKABs utgångspunkt har varit att nästan alla invånare i Kiruna är särskilt berörda, och har därför bjudit in alla på samma sätt.

Att förkasta en så omfattande miljötillståndsansökan och en lång rad mycket utförliga utredningar för en detalj i hur det kallats till samråd går långt utöver tidigare rättspraxis, anser LKAB. 

– Vi har arbetat med detta sedan 2014. Vi har i över tre år kompletterat olika delar som domstolen efterfrågat, mycket av det relevant, men nu får vi veta att domstolen anser att den inte kan pröva ansökan på grund av att inbjudan till det samråd som genomfördes våren 2017, borde gått till på ett annat sätt. De menar också att det är något som inte kan rättas till i efterhand. Det här saknar helt proportionalitet och kan inte beskrivas som annat än ännu ett exempel på det systemhaveri som vi nu ser, säger Linda Bjurholt, miljöchef på LKAB.

– Vi flyttar ju stan, gruvans påverkan på samhället är något som alla som bor här lever med hela tiden. Vem i Kiruna är inte särskilt berörd? Domstolen avvisar vår ansökan på en formell grund som kan ifrågasättas både i sak och betydelse efter att vi har jobbat totalt sju år med den och kompletterat otaliga gånger. Nu måste vi börja om, det känns rent Kafkaliknande. Domstolens avgörande gör det tydligt att det inte går att förutse vilka ifrågasättanden som kan uppkomma och när under processen det sker, säger Linda Bjurholt.

Mark- och miljödomstolen har avfärdat LKABs erbjudande om att genomföra kompletterande samråd med de enskilda som särskilt berörs.

– Vi ser inga problem i att rätta denna eventuella informationsbrist till vissa husägare. Det här är komplicerade och extremt omfattande processer och om systemet inte kan tillåta den typen av åtgärder så står hela samhället inför en ohållbar situation med ett enormt resursslöseri som effekt. Hur ska vi kunna hantera den omställning som vi planerar om man flera år efter inledd process ska hamna tillbaka på ruta ett för att domstolen har en annan uppfattning om hur samrådet skulle ha genomförts, något som dessutom stått klart redan för mer än tre år sedan. Rättsprocessen kring tillståndsprövningarna klarar inte omställningen och definitivt inte den snabbhet som krävs för att nå klimatmålen, säger Niklas Johansson.

– Vi är självklart för noggranna miljöprövningar och höga krav både när det gäller klimat och miljö. Men det är inte det beslutet handlar om, det är inte av miljö- eller klimatskäl som domstolen avvisar vår ansökan, utan på grund av en bedömd formalitet, säger Niklas Johansson.

LKAB kommer att överklaga domstolens beslut. Vilka konsekvenser detta får och vilka vägar som finns får utvärderas. Samtidigt måste LKAB utgå från att överklagan inte får gehör och därmed börja om den mycket tidskrävande processen med en ny ansökan.

Bakgrund

LKAB lämnade i juni 2018 in en ansökan om totalprövning av hela verksamheten i Kiruna för att modernisera och samla all verksamhet i ett tillstånd.

Den samlade miljöprövningen för Kiruna avser en maxproduktion på 37 miljoner ton råmalm i Kirunagruvan och 23 miljoner ton färdiga produkter.

Dagens tillstånd omfattar en maxproduktion på 30 miljoner ton råmalm i Kiirunavaara och 14,8 miljoner ton färdiga järnmalmsprodukter.

Den ändrade volymen handlar inte om att bryta ut mer malm än vad som finns enligt gällande tillstånd, utan i vilken takt det kan brytas ut och förädlas, vilket är en byggsten i planen för LKABs klimatomställning.

Nuvarande tillstånd för Kirunagruvan är inte tillståndsprövat enligt miljöbalken, som kom 1999, utan enligt en äldre miljölagstiftning. Förädlingsverksamheten i Kiruna har ett senare tillstånd, utfärdat 2005.