Kobolt - SGU rapporterar
SGUs nya rapport heter Mineralmarknaden: Tema kobolt. Den svarar på många frågor om kobolt - som används alltmer. Inte minst i högpresterande batterier som behövs för klimatsmart teknik.
– SGUs kartläggning av kobolt, hur det produceras och hur det används, är en viktig del av arbetet med att utveckla mer hållbara försörjningskedjor för kritiska material. Vi måste öka återvinningen, men också leta efter egna tillgångar i vårt närområde, säger Anneli Wirtén, generaldirektör på SGU.
Några fakta om kobolt från rapporten:
Kobolt har inte utvunnits i Sverige på mer än hundra år. De kända fyndigheterna är generellt små och har låga halter.
Vi importerar 350 ton kobolt främst till stålindustrin men också 650 ton kobolt i litiumjon-batterier.
Mängden kobolt i varje enskilt elfordonsbatteri förväntas minska men efterfrågan på batterier ökar.
År 2030 förutspås antalet svenska elfordon behöva cirka 9 000 ton kobolt.
Northvolts batterifabrik i Skellefteå beräknas producera 32 000 megawattimmar år 2024, till det kan det behövs uppemot 6500 ton kobolt per år.
Demokratiska republiken Kongo, DR Kongo har mer än hälften av koboltreserverna i världen och producerar en global andel på 70 procent.
Industriell, storskalig produktion står för 70 till 85 procent av koboltproduktionen i DR Kongo, medan den återstående andelen kommer från småskalig utvinning.
Den småskaliga utvinningen av kobolt i DR Kongo är en inkomst för många men samtidigt en fattigdomsfälla, där människor och miljö far illa i den hantverkarmässiga, oreglerade, utvinningen av kobolt.
– Det behövs åtgärder för att ta ansvar och förbättra den produktion som kommer från konfliktzoner, exempelvis genom utökat, riktat utvecklingssamarbete, framför allt då framtidens kobolt med största sannolikhet fortfarande huvudsakligen kommer brytas i DR Kongo, säger Pontus Westrin, statsgeolog på SGU.