23948sdkhjf

De ska underlätta omrörning i smältan vid ståltillverkning

Den som tillverkar stål måste ofta på något sätt ordna omrörning i smältan. Men det är inte alltid lätt att ha kontroll över hur omrörningen fungerar. Ett pågående forskningsprojekt kan ge ny hjälp.  

Man har gasflöde bland annat för att få en omrörning i stålsmältan. En direkt mätning av den här omrörningen görs inte idag men det vill man gärna göra för att få en väl avvägd omrörning,  säger Dan Sandström forskare på Swerim som presenterade projektet vid Metalliska materials webbkonferens. 

I projektet MetMaskin vill man undersöka om det går att mäta vibrationerna i smältan och kunna översätta det som ett mått på hur bra omrörningen fungerar. Tanken är att sätta en accelerometer till exempel på en skänk eller konverter. Men det finns utmaningar.  

– Temperaturen på ytan av en skänk eller konverter är så pass varm att en accelerometer överlever inte om man skulle montera den direkt på.  

Första steget var alltså att hitta en lämplig punkt att placera accelerometern på. De har nu genomfört test där de placerat mätaren på upphängningen till en skänk. En annan mätare placerades en bit bort i byggnaden för att kunna få värdet på bakgrundsbrus från andra vibrationer i stålverket. Data som samlas in ska sedan analyseras med maskininlärning. Projektet startade 2021 men har blivit försenat på grund av corona och har därför blivit förlängt ett år till oktober 2022.  

Det återstår en hel del analysarbete, främst med avseende på maskininlärningen och det återstår kampanjer för mer datainsamling, dock har projektet mer mätdata redan nu att jobba med, säger Dan i en kommentar till oss.  

Vad kan de då säga om resultaten så här långt? 

– Utifrån vad vi vet idag så ser jag en potential för vibrationsmätning som komplement till övrigt processdata för att se omrörningen.  

Ibland blir ett gasflöde fördröjt på grund av att det blockeras av smältan och därmed tar det en stund innan omrörningen startar. Denna typ av fördröjning har de redan kunnat se tydligt i resultaten.  

Men att kunna analysera mätvärden i efterhand är en sak. För att metodiken ska få genomslag krävs mer.  

– En realtidsanalys och presentation för operatören bedömer jag som nödvändig för att tekniken ska bidra fullt ut till processoptimering, förklarar Dan.  

Swerim är projektledare. Övriga deltagare är Luleå tekniska universitet, Kungliga Tekniska  högskolan, Jernkontoret, Uddeholm, Outokumpu, Ovako, Sandvik och SSAB. 

 

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Tipsa en kollega

0.143