23948sdkhjf

Ny forskning kan ge bättre solceller

I en ny studie visar en forskargrupp vid Uppsala universitet hur de lyckats med att samla upp så kallade ”heta elektronhål”. Forskningens resultat kan användas för att förbättra solceller, fotokemiska reaktioner och fotosensorer.

Det är sedan tidigare känt att vissa metalliska nanopartiklar kan absorbera ljus och i processen frigöra positiva och negativa elektriska laddningar. När laddningar frigörs vid ljusabsorption kallas de ”heta” laddningar. De negativa laddningarna är elektroner, och de positiva laddningarna är ”elektronhål”.

Läs också: Nu förenklas tillverkningen av elektronikmaterial

Heta elektroner är väl studerade och det är känt hur de kan samlas upp i halvledare (material som leder ström sämre än ledare, som till exempel koppar, men bättre än isolatorer så som porslin). Detta förlänger deras livstid så att de kan användas i fotokatalys, solceller och fotosensorer.

Mycket mindre är känt när det gäller heta elektronhål.

I den nya studien har forskarna lyckats samla upp mer än 80 procent av de heta elektronhålen i en halvledare, vilket är tre gånger så mycket som man hade trott var möjligt. Processen ska gå på mindre än 0.000000000002 sekunder. Att man kan samla upp laddningarna i en halvledare innebär att de kan användas i solceller och i artificiell fotosyntes, till exempel för koldioxidreducering och för att producera väte och syre från vatten.

Forskarna hade förutspått teoretiskt att uppsamlingen av elektronhål även skulle påverka dynamiken för de negativa laddningarna, och den nya studien omfattar observationer som bekräftar detta.

När ljus absorberas och elektriska laddningar genereras så ökar den så kallade elektrontemperaturen. När de heta elektronhålen samlas upp så ökar den elektroniska värmekapaciteten vilket påverkar till vilken grad elektrontemperaturen ökar. Detta tyder på att elektronernas energifördelning kan manipuleras genom att styra till vilken grad elektron-hålen samlas upp. Detta gör att man exempelvis kan reglera den maximala spänningen i en direkt-plasmonisk solcell eller styra det reaktiva fönstret i en fotokatalytisk process.

Den vetenskapliga artikeln publiceras i Nature Materials.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Tipsa en kollega

0.11