LKAB måste tänka om för att överleva
Av 
Stockholm. LKAB har högt ställda mål, företaget vill fördubbla sin mineralreserv, öka produktiviteten med 40-50 procent och dessutom göra järnmalmsproduktionen koldioxidfri.
Allt detta blir dock svårt att åstadkomma utan malm att processa, konstaterade Pierre Heeroma på LKAB:s avdelning för Strategy exploration and business development, LKAB, på årets upplaga av konferensen Framtidens Gruv och Mineral.
– Det här är en ny utmaning för Kirunagruvan.
Kiirunavaaramalmen har lovat mycket och hållit en hel del under årens lopp. Det första fyndet gjordes redan i slutet av 1600-talet, sedan dröjde det i och för sig drygt 200 år innan produktionen kom igång på allvar.
Under större delen av 1900-talet har verksamheten gått för högtryck, en möjlig konsekvens av detta var att behovet av att försöka hitta nya fyndigheter hamnade allt längre ner på priolistan.
– Den lilla exploration som fanns stängdes ned på 1980-talet, berättade Pierre Heeroma.
Sent omsider kom ledningen på andra tankar, 2010 återupptogs exploreringsverksamheten, då med tanken att hitta nya reserver.
När det visade sig att resultatet var rätt skralt flyttade fokus till huvudreserven, den nya huvudnivån låg 1 365 meter under jord och nu ville man veta mer vad den kunde erbjuda för framtiden.
– Vi hade en Life of Mine-plan som visade att reserven räcker fram till 2030, förklarade Pierre Heeroma.
2016 togs därför ett nytt beslut, exploreringen skulle gå vidare och djupare – nu skulle man ta sig en titt under huvudnivån och tanken var att den nästa huvudnivån kanske kunde landa på 2 000 meters djup.
Efter två års borrningar och därpå följande analyser fick LKAB en ovälkommen överraskning i somras att det ser mörkt ut.
– Det såg inte ut som vi trott, det är en mycket mer komplicerad geometri, mycket mer utmanande.
Den malmreserv man trodde sig kunna nå minskade dramatiskt under 1365-metersnivån, den malm som fanns låg dessutom illa till.
– Malmen ligger mycket djupare ner, och den lutar dessutom.
LKAB ger dock inte upp i sin jakt på malmen, företaget ska borra mer och intensivare, förklarade Pierre Heeroma.
– Det kommer att ta tid, vi har dessutom ett extremt hårt berg och måste också utveckla infrastrukturen under jord för att kunna borra så djupt.
Företaget tar hjälp av expertisen för att veta var det är läge att leta.
– Vi har också påbörjat regionala explorationer.
Målet är att 2021 kunna påvisa att det finns potential under den nuvarande huvudnivån.
– Lyckas vi med det väntar ett kraftigt utökat borrningsprogram och sedan kan vi ta ett beslut om hur vi kan gå vidare.
Insatsen kräver nyrekryteringar, inte bara i Kiruna.
– Vi behöver göra samma sak i Malmberget, sade Pierre Heeroma.
Borrningarna har påbörjats och i slutet av januari hade närmare 400 meter avklarats, berättade han.
– I Malmberget fick vi inte samma överraskning som i Kiruna men vi har inte gjort läxan när det gäller exploration här heller – vi måste borra och komma djupare och få fram fem miljoner ton malm om vi ska kunna gå vidare, det är en stor utmaning här också.
Läs mer om de aktuella prospekteringsinsatserna här.