23948sdkhjf

Universitet är ett viktigt nav för AI

AI kan bli en lika stor revolution som industrialismen. Det tror närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S), som lyfter fram Örebro universitet som en viktig aktör i landets AI-utveckling.

I måndags deltog Amy Loutfi, forskningschef för AASS (Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem) och professor i informationsteknologi vid Örebro universitet, i Smarta samtal i Stockholm. Hon tog plats i en namnstark panel tillsammans med Marcus Wallenberg, ordförande i SEB och Saab, Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister och Claudia Olsson, vd för Exponential.

Ämnet för dagen var artificiell intelligens, AI. Ett minst sagt hett område.

– AI är en ny teknologi som öppnar helt nya möjligheter, både ekonomiskt för att utveckla näringsliv och offentlig sektor i Sverige, men också för att förbättra människors liv. AI öppnar också moraliska och etiska dilemman som man måste hantera, berättade Mikael Damberg strax innan samtalet skulle dra i gång.

Vissa menar att AI-revolutionen kan bli lika stor som industrialismen. Håller du med?

– På lång sikt tror jag det. Det är jättesvårt att föreställa sig vad AI kan göra på 30-40 års sikt. Det är enorma möjligheter som öppnas.

Mikael Damberg passade även på att lyfta fram Örebro universitet som en viktig aktör när det gäller AI-utvecklingen i Sverige.

– Örebro universitet har blivit ett av naven i Sverige för artificiell intelligens och hur man tillämpar den på ett bra sätt. Inte minst också som kunskapsförmedlare, att fler förstår vad det här innebär och att man måste skaffa strategier för det, säger Mikael Damberg.

Han fortsätter:

– Även kompetensförsörjningsfrågan, som är helt central. Amy Loutfi och andra forskare är viktiga inte bara för sin egen forskning, utan för att föra kunskapen vidare till studenter, näringsliv och offentlig förvaltning. Det är därför regeringen också har valt att satsa på samspelet mellan akademi och näringsliv när det gäller kompetensförsörjning.

Samtidigt höjs det röster om att Sverige halkar efter i utvecklingen?

– Jag tror att de flesta länder tittar på sig själva och funderar på om de var ute lite för sent och har gjort för lite. Det brukar vara så i teknikskiften. Å andra sidan, om man rankar vilka länder som har möjlighet att tillämpa AI på ett bra sätt så rankas Sverige väldigt högt. Så det handlar om hur vi använder resurserna också och hur vi kraftsamlar, så att inte alla tror att de ska göra allt. Det brukar sällan bli bra i ett litet land som Sverige.

Marcus Wallenberg, som genom Wallenbergsfären satsar 1,6 miljarder kronor på AI de kommande tio åren, ventilerade sin oro om att Sverige riskerar att hamna efter. Amy Loutfi ville dock nyansera den bilden och menade att jämförelsen inte riktigt blir rättvis när man ställer länder som USA och Kina bredvid Sverige.

Hon tyckte också att det inte behöver vara en nackdel att till exempel vara trea i stället för etta.

– Det är inte alltid fel att inte vara först, för då kan man lära sig av andras misstag. Jag tror att det finns stora möjligheter att vi inte bara kommer ikapp, utan att vi också kan nischa oss inom vissa områden.

Samtalet kretsade även kring uppfattningarna av AI; att vissa ser det väldigt negativt och tror att AI kommer skapa massarbetslöshet, medan andra är mer optimistiska och ser AI som lösningen på flera av de globala problem som finns.

Amy Loutfi slog fast att hon tror att det behövs kunskap, mer öppna samtal och mindre skrämselpropaganda kring AI och att mer fokus måste riktas mot människans roll och inte bara tekniken.

Samtalet, som lockade storpublik till lokalen på Drottninggatan i Stockholm, arrangerades av stiftelsen Smarta samtal och moderatorn Mia Odabas ledde samtalet mellan både tekniska, ekonomiska och etiska aspekter av AI.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Tipsa en kollega

0.078