Vid Habia Cable gick Unionen med till ett krisavtal som slöts 1 augusti, ett avtal som skulle gälla till årsskiftet.
– Vi ville skriva in i avtalet att inga uppsägningar skulle göras under tiden för avtalet, men det vägrade företagsledningen, säger Marcus Jonsson, anställd vid fabriken i Söderfors, och representant för Unionen.
Krisavtalet innebär att arbetstiden minskades med 10 % och lönen med åtta procent och att inga uppsägningar skulle göras inom de två första månaderna.
I oktober varslar företaget 17 tjänstemän och krisavtalet upphör.
– Vi hade gått med på en lönesänkning. Då vill man inte ha ett varsel två månader senare. Självklart gillade vi inte det. Då hade de lika gärna kunnat lägga varslet direkt i augusti, säger Marcus Jonsson.
Unionen är tveksamma om krisavtalen som sluts på företagen räddar jobb.
– Vi är mycket tveksamma till påståendena att tiotusentals jobb har räddats genom krisavtalen. Vad som däremot står klart efter vår undersökning är att det förekommit arbetsgivare som passat på i krisen att pressa igenom försämrade arbetsvillkor på bristande ekonomiska grunder, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
Habia Cables produktionschef anser att företaget ”agerade rimligt efter förutsättningarna”.
– Sedan kan man alltid diskutera i efterhand om vi gjorde rätt, säger han.
Det finns förståelse för avtalen hos Unionens medlemmar, om de kan rädda jobb.
BREAKING