23948sdkhjf

Här är industrikrisens mest sårbara kommuner

Flera svenska orter är extremt känsliga för om den största privata arbetgivaren skulle dra ned. Värst utsatt i landet är Oxelösund där fyra av tio arbetar på stålverket.
På flera orter i Sverige skulle en kris för den största privata arbetsgivaren få betydligt värre konsekvenser än vad Ericssons neddragningar får för Kumla och Borås. Värst utsatt är Oxelösund där drygt fyra av tio jobbar på stålverket. Det visar en granskning som Dagens Samhälle genomfört.

Kumla och Borås tappar tusentals jobb då Ericsson drar ner. Regeringen tillsätter två samordnare. Men i Kumla jobbar bara 8 procent av dagbefolkningen på Ericsson och i Borås 2 procent. Det visar tidningens analys av statistik från Statistiska centralbyrån.

71 kommuner är mer beroende av en enda stor, privat arbetsgivare, och i 49 kommuner står största företaget för 10 procent eller mer av alla jobb.

Klart mest beroende av en arbetsgivare är Oxelösund. Knappt hälften av de sysselsatta jobbar på SSAB:s stålverk. Näst mest sårbart är Olofström där 31 procent jobbar för Volvo Cars.

En annan kommun på tio-i-topp-listan är Ludvika, där 21 procent är anställda på ABB.

I Grums jobbar 24 procent på pappersbruket, som har präglat orten i decennier. Ägaren BillerudKorsnäs ska i december fatta beslut om att investera i ny pappersmaskin för 4–6 miljarder kronor.

– Om de inte tar investeringsbeslutet blir jag orolig. Om de investerar är jag trygg. Då säkerställs jobben för lång tid framöver, säger Leif Haraldsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Grums, till Dagens Samhälle.

Det handlar överlag om mindre kommuner långt ifrån storstäder och med mångåriga industritraditioner, som Ludvika, Fagersta, Sandviken och Hofors. Flera är redan hårt ekonomiskt pressade.

– Många orter lever farligt och är extremt sårbara för sparpaket hos företagen. Det finns få likvärdiga jobb i de här kommunerna. Folk skulle få flytta på sig, säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, till tidningen.

Enligt IF Metall försvann över 160 000 industrijobb mellan 2000 och 2015. Totalt har 800 000 jobb gått upp i rök på 30 år. 1975 jobbade 35 procent av de sysselsatta inom industrin, enligt SCB. Nu är samma siffra 12 procent.

– Det är ett epokskifte. Vi går­ mot automatiserad produktion, tjänster och kunskap för att upprätthålla höga löner och välfärd, säger Lars Magnusson.


Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Tipsa en kollega

0.203