Starka svenska industrisektorer vinnare i EU:s ramprogram
Vinnova: EU:s ramprogram för forskning och utveckling har stärkt svenska industrisektorer med stora företag och starka branschorganisationer...
Starka svenska industrisektorer vinnare i EU:s ramprogram
EU:s ramprogram för forskning och utveckling har stärkt svenska industrisektorer med stora företag och starka branschorganisationer. Däremot har branscher med mindre företag och svagare samordning haft svårare att hävda sig. För universitetens del är det svårare att se tydliga effekter. Det visar en ny undersökning av hur EU-programmen har påverkat fyra svenska industrisektorer och fem universitet.
VINNOVA fick förra året regeringens uppdrag att, tillsammans med Vetenskapsrådet, FAS, Forskningsrådet Formas och Energimyndigheten, analysera vilka effekter det svenska deltagandet i EU:s ramprogram för forskning och utveckling har haft på svenskt näringsliv och svensk forskning. En studie av fyra industriella sektorer och fem universitet/högskolor har nu genomförts av Technopolis Ltd i samarbete med uppdragsgivarna. Det är den första analysen av ramprogrammens effekter på längre sikt.
Studien visar att ramprogrammen har inneburit ett komplement till annan forskningsfinansiering vid de fem universiteten - Chalmers, Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Växjö universitet. Ramprogrammens inriktning har i vissa fall lett till ökad betoning av tillämpad forskning, i andra till att forskning på områden som annars saknat finansiering kunnat få stöd. Effekterna på inriktningen av lärosätenas forskning har dock varit begränsad.
- Universiteten har i stort sett saknat strategier för vilka områden som man prioriterat i förhållande till EU-programmen. Det har inneburit att universiteten inte kunnat påverka programmens inriktning så att det passar in på deras styrkeområden, säger Lennart Norgren, ansvarig för studien på VINNOVA.
I industribranscherna fordon samt informations- och kommunikationsteknik, med stora företag och starka europeiska branschföreningar, så har ramprogrammen stärkt företagens förmåga att utveckla innovationer. Studien visar att dessa branscher genom lobbying har kunnat bestämma stor del av forskningsagendan i ramprogrammen. Inom energi och life science, där det finns några få riktigt stora och många mindre företag, har däremot ramprogrammen haft mycket liten effekt på företagens förmåga att utveckla innovationer.
Studien sträcker sig från tredje ramprogrammet, som inleddes 1990, till och med sjätte ramprogrammet, som avslutades 2006.
Läs hela studien: http://www.vinnova.se/upload/dokument/Pr...
För ytterligare information: Lennart Norgren, VINNOVA, telefon 08-473 30 94, e-post Lennart.Norgren@VINNOVA.se