Aluminium behöver forskning

Aluminium är ett strategiskt material. Det används flitigt som profiler, gjutgods och folie i byggbranschen, i fordon, i elektronikprodukter, inredning och förpackning. Efterfrågan är stor och svenska bolag investerar stort i aluminiumstillverkning.

i Sundsvall investerar 1,7 miljarder i utökad kapacitet och

planerar fördubblad återvinningskapacitet. Svenska

och amerikanska

bildade tillsammans världens största tillverkning av aluminiumprofiler med 12 000 anställda förra året, och de investerar 30 miljoner kronor i ett profilcentrum i Vetlanda.

Aluminium har också goda miljöegenskaper eftersom det har låg vikt, lång livslängd och hög återvinningsgrad. När man minskar vikten på fordon genom att använda aluminium så minskar man också bränsleförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen. Aluminium används pga. den långa livslängden till utomhusprodukter så som båtar och telefonimaster, och materialet återvinns dessutom i mycket hög grad.

Läs också Ny 3D-printad aluminiumlegering sätter styrkerekord: ”Vår metod öppnar nya dörrar”

Kort sagt: Det finns ökat interesse och efterfrågan på aluminium, bolagen investeringar stort i aluminium, de miljömässiga skälen för att använda aluminium är många – men var finns forskningen? Det finns inte en enda heltids professor med aluminium som specialitet och forskning om aluminium är en bristvara – det har aluminiumbranschen vetat länge.

Håkan Jalling, vd i

, uttalar sig: Nu måste branschen själv agera och använda mer tid på forskning och utbildning. Om forskning och utbildning ska hänga med i utvecklingen måste man ställa större krav på samhälleliga medel. Aluminium är ett tillväxtmaterial som blir allt viktigare. Det förtjänar att utvecklas ytterligare eftersom det ger god utväxling för både miljön och branschens tillväxt.

Läs också Så kan ny teknik förändra industrins metallproduktion

Källa: Dagens Industri &