Vid ett seminarium arrangerat av Jernkontorets Teknikområde 24, Gjutning och stelning, delades 2024 års Hasse Fredrikssons stipendium ut. Årets mottagare är Jakob Olofsson, docent vid Jönköpings tekniska högskola.
Stipendiet bär namnet efter professor Hasse Fredriksson och delas ut för att uppmärksamma framstående insatser inom forskning om gjutning och stelning.
– Det är en stor ära. Det är ett bevis på att forskningen jag bedriver håller hög vetenskaplig nivå och publiceras i erkända tidskrifter. Att få stipendiet innebär också ett personligt stöd i arbetet – en bekräftelse på att det jag gör är värdefullt. Dessutom ger det möjlighet att resa och sprida resultaten vidare, förklarar Jakob Olofsson för Metal Supply.
Att han hamnade inom just detta forskningsområde var lite av en slump.
– Jag är civilingenjör i grunden, med inriktning på konstruktion, design och hållfasthetslära. Efter att ha arbetat inom industrin började jag intressera mig för materialegenskaper – för att kunna designa på rätt sätt måste man förstå hur materialen faktiskt beter sig. Det var också något min handledare, Ingvar Svensson, betonade. Jag blev klar inom området 2014, och forskningen är fortfarande högaktuell – inte minst eftersom miljömedvetenheten ökar, berättar Jakob Olofsson.
Han framhåller att detta är särskilt viktigt inom fordonsindustrin.
– För att utveckla lättare och mer bränsleeffektiva bilar behöver man välja rätt material och utnyttja materialegenskaperna på bästa sätt, säger han.
Jakob Olofsson kombinerar forskning och industriell kunskap med fokus på hur oxidfilmer i aluminium påverkar materialets egenskaper – en fråga som har stor betydelse för framtidens hållbara konstruktioner.
– Det är just detta som gör forskningen så spännande. Jag har utvecklat en metod för simulering och modellering som visar hur oxidfilmer påverkar de mekaniska egenskaperna. På så sätt kan kunskapen föras vidare till konstruktörer, som får bättre underlag för hur komponenter bör utformas och hur gjutprocessen ska styras för att minimera riskerna.
I praktiken innebär det att man måste vara försiktig med smältan. Inom aluminiumindustrin används ofta återvunna legeringar, och varje gång smältan hälls över i en ny behållare finns risk att nya oxidfilmer bildas.
– Genom att minska antalet hällsteg kan företagen få ett bättre slutmaterial. Kanske kan man till och med hoppa över steg som man i dag tror är nödvändiga, exempelvis avgasning, och i stället smälta metallen direkt där den ska gjutas.
Vilka är de största utmaningarna för gjutningsbranschen de närmaste tio åren – och hur kan forskning som din bidra?
– En av de största utmaningarna är att branschen fortfarande till stor del bygger på en slags ”hink-teknik”, där man häller aluminiumet från kärl till kärl. Varje gång det sker i kontakt med luft bildas nya oxidfilmer. Hela industrin är uppbyggd kring den här logiken, men i framtiden måste vi hitta metoder som minimerar eller eliminerar det momentet.
Nu hoppas Jakob Olofsson att andra forskare och industriella experter tar med sig lärdomar från hans forskning.
– Jag hoppas att andra tar med sig att oxidfilmerna har mycket större inverkan än man tidigare trott. De påverkar både process och design, och därför är det viktigt att konstruktörer och industrin tar dem på allvar.
Innan vi avslutar samtalet – vad inspirerar dig själv att driva forskningen framåt?
– Det är roligt att arbetet är så tvärvetenskapligt. Konstruktion, metallurgi och process hänger samman – och just den kopplingen är en stark drivkraft för mig. Dessutom är det fascinerande att arbeta med material som spelar en så avgörande roll för framtidens industri.
BREAKING