Damstahls dubbla satsning: Nya höglager står redo i sommar
Av Henrik Eilers
Förra året meddelade Damstahl att man skulle bygga inte bara ett, utan tre nya, moderna höglager – ett vid huvudkontoret i Skanderborg och de andra två vid koncernens tyska filial i Langenfeld i Ruhrdistriktet.
Bygget av de tre höglagren går enligt plan – i stort sett, skriver vår danska systersajt Jern-maskinindustrien.
– I Danmark går det enligt plan, men i Tyskland har vi blivit lite försenade på grund av officiell handläggning, säger vd Michael Lund.
För Damstahl är det till sin natur en betydande – men också nödvändig – investering i framtiden, om man frågar Michael Lund.
– Dessutom finns det ett generellt problem. Det spelar ingen roll om det är i Danmark, Tyskland eller Sverige, det blir svårare och svårare att få kollegor som tycker det är häftigt att stå i fem-sex graders värme och plocka stål på traditionellt sätt. Och lite av det finns också ett inslag av arbetsmiljö. Det är hårt jobb idag att gå och plocka stål på traditionellt vis ute i våra hallar även om man har moderna hjälpmedel.
Damstahls nuvarande höglager i Skanderborg har 25 år bakom sig och med det nya lagret utökas kapaciteten med över 50 procent fördelat på 2 400 kvadratmeter. I Langenfeld finns över 2 x 1 500 kvadratmeter tillgängliga. Själva konstruktionen har dock angripits annorlunda.
– I Danmark är det en traditionell konstruktion med en byggnad, och därinne kommer det att finnas ett höglager, som blir 100 meter långt, 12 meter högt och mer än 20 meter brett. I Tyskland har vi byggt en grund. Ovanpå det byggs sedan hyllorna, och taket och sidorna fästs sedan på hyllorna. Så det är faktiskt det höga lagret som håller själva skalet. Det finns två olika sätt att göra det på. I Danmark valde vi den mer traditionella lösningen eftersom vi redan hade hälften av den byggnad vi behövde, så vi valde att återanvända byggnaden vi byggde för 15-16 år sedan, förklarar Michael Lund.
Damstahl har även satt upp mål för CO2-utsläpp och därför har man även försökt tänka grönt i samband med de två nybyggena.
– För det första har vi gjort allt vi kunnat för att återvinna. Istället för att riva gamla byggnader och börja om har vi – även om vi hade kunnat välja en annan modell ekonomiskt – valt att återanvända den byggnad som fanns här i Skanderborg, och sedan bygga till den, säger Michael Lund.
– Vi har också valt att låta installera solceller på den nya byggnaden, så att vi själva kan säkra energi till den överlägset största delen av att driva dessa ganska energitunga automatiserade hyll-och-hyllbutiker. Utöver det kan man säga att varje gång vi har varit tvungna att välja material så har vi ett skelett för hållbarhet. Naturligtvis och ärligt talat, känner vi oss som våra kunder när de måste välja mellan europeiskt stål och asiatiskt stål: om skillnaden är vettig, då väljer du stålet med lägst koldioxidavtryck. Men om prisskillnaden är enorm måste man ibland kompromissa. Men här har vi försökt gå med den som har lägst koldioxidavtryck genomgående, avslutar han.
