23948sdkhjf

Dags för kontantförbud i skrothandeln

Återvinningsindustriernas vd vill stoppa gängens finansiering av märkeskläder och lyxprylar med metallskrot.

Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är den undertecknande skribentens.

Nyligen meddelade NK:s varuhus att de kommer bli kontantfria, för att gängkriminella inte längre ska kunna handla märkeskläder med svarta pengar. Det är bra att kartlägga hur kriminella spenderar sina pengar, men än viktigare att komma åt deras inkomstkällor. En sådan är gängens handel med metallskrot – där Sverige riskerar att bli en fristad för internationell avfallsbrottslighet.

Stulna delar av järnvägsräls, bilbatterier, avklippta kopparkablar och containrar fyllda med byggmaterial säljs idag med kontanter utan digitala spår. Seriösa företag har fått nog, och återvinningsbranschen har länge krävt att regeringen inför ett kontantförbud för handel med järn- och metallskrot.

Hittills har det varit svårt att tolka hur regeringen ser på kontantförbud för att stoppa kriminella. Å ena sida presenterade finansminister Elisabeth Svantesson (M) nyligen åtgärder mot de kriminella gängens finansiering, vilket är välkommet. Samtidigt menar finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) att ett kontantstopp, som på varuhuset NK, är att ge efter för kriminella gäng som tvingar fram ett kontantlöst samhälle.

Hur man än ser på frågan så lovade Tidöpartierna att knäcka de kriminella gängen, och det är dags att börja leverera på det. Sverige måste försvåra penningtvätten för kriminella aktörer, men även komma åt den stöldrisk som idag är en vardag för de företag som arbetar med metaller. Idag är straffen förhållandevis låga sett till den skada på samhälle, hälsa och miljö som avfallsbrotten kan ge upphov till.

Naturvårdsverket konstaterar att den dominerande drivkraften bakom att hantera avfall illegalt är den låga risken att åka fast. Problemet är att kontanter inte går att spåra på samma sätt som en banköverföring, vilket försvårar utredningarna av stölderna. Ett förbud mot kontant hantering skulle förenkla tillsyn och kontroll. Det skulle även minska risken för att avfall hanteras på ett skadligt sätt av oseriösa aktörer.

Polisen har länge velat se ett kontantförbud för järn- och metallskrot, likt det som redan finns i Storbritannien, Belgien och Frankrike. Miljöstraffrättsutredningen har frågan i sitt direktiv, men än så länge är det oklart huruvida ett förbud kommer att föreslås i slutet av året. Ett förbud skulle effektivt motverka hälarnas marknad i Sverige, där inbrottstjuvar smälter ned sitt stöldgods i skogen och får pengar under bordet.

Stölder av järnvägsräls innebär avbrott i järnvägstrafiken vilket lamslår svensk infrastruktur. Polisen menar att orsaken tros vara att priset på koppar stigit. Tillgreppen bidrar till försenade tåg och kostar Trafikverket miljontals kronor per år. Kabelstölder skapar instabilitet i elnätet och riskerar vår kraftförsörjning, samt medför en stor risk för allvarliga elolyckor när delar av järnvägsanläggningen blir strömförande.

Ska Tidöpartierna få bukt med den organiserade brottsligheten måste Polisen strypa tillförseln av pengar till den organiserade brottsligheten. Att enbart beivra våldsbrott löser inte roten till problemet. Ett kontantförbud för handel med skrot hade hjälpt Polisen att spåra brottslingar, försvårat penningtvätten för kriminella aktörer samt förhindrat de enorma samhällskostnader som uppstår till följd av efterföljande tågförseningar.

Ellen Einebrant, vd Återvinningsindustrierna

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Tipsa en kollega

0.125