Het metall hittad på het plats
Av Terbium är en sällsynt jordartsmetall som tillhör de så kallade lantanoiderna. Metallen, som bland annat används som komponent inom laserteknik, lysrör och lågenergilampor, upptäcktes 1843 av den svenske kemisten Carl Gustaf Mosander i Ytterby gruva i Stockholms skärgård. Ämnet är mycket ovanligt i naturen. 99 procent av världens terbiumproduktion sker idag i gruvdistriktet Bayan Obo i Mongoliet.
Nu har alltså metallen siktats på andra planeter, närmare bestämt universums varmaste exoplanet vid namn Kelt-9 b. Den kretsar kring sin avlägsna stjärna cirka 670 ljusår från jorden. Himlakroppen, med en medeltemperatur på 4 000 grader, har sedan den upptäcktes 2016 fångat världens astronomers intresse.
Ju bättre vi lär känna dessa planeter desto större chans har vi att i framtiden hitta jorden 2. Nicholas Borsato vid Lunds universitet
Nu meddelar en forskargrupp vid Lunds universitet att de gjort nya upptäckter kring den brännheta särlingens atmosfär vad gäller olika grundämnen.
– Vi har utvecklat en ny metod som gör det möjligt att få fram mer detaljerad information. Med hjälp av den har vi upptäckt sju grundämnen, bland annat det sällsynta ämnet terbium som aldrig tidigare påträffats i någon exoplanets atmosfär, säger forskaren Nicholas Borsato vid Lunds universitet i en artikel publicerad av forskning.se.
– Att vi hittar terbium i en exoplanets atmosfär är lite av en sensation, säger Nicholas Borsato.
Men det är både långt bort och varmt, så att plocka hem den eftertraktade metallen är knappast målet för forskarna. Det handlar i stället om att de med den nya avancerade mätmetoden har öka möjligheterna att få mer kunskap om avlägsna planeters grundämnen.
– Att lära oss mer om de tyngre grundämnena hjälper oss bland annat att bestämma exoplaneternas ålder och hur de har bildats. Att upptäcka tunga grundämnen i atmosfären av ultraheta exoplaneter är dessutom ytterligare ett steg för att lära sig hur man avgör de här planeternas beboelighet. Ju bättre vi lär känna dessa planeter desto större chans har vi att i framtiden hitta jorden 2, säger Nicholas Borsato.