Se filmen: Så skapade Sandvik "den omöjliga statyn" med hjälp av AI
Av Elin Nittmar
Statyn är ett konstverk framtaget av Sandvik med inspiration från de fem skulptörerna – med en spännvidd över 500 år och tre kontinenter.
För kunna förverkliga statyn har precisionstillverkning, AI:s framfart och avancerade ingenjörslösningar krävts.
Peter Skogh, direktör på Tekniska museet, menar att statyn är ett toppexempel på vad kombinationen av modern teknologi och mänsklig briljans kan skapa.
– Konst och teknologi har alltid varit tätt sammankopplade; teknologi har brutit ny mark för konst många gånger innan. Denna gång genom att göra det omöjliga möjligt, i ett aldrig förr påtänkt samarbete mellan historiska mästare.
För att möjliggöra statyn tränades flera AI-modeller i de utmärkande attributen hos de fem skulptörerna. Attributen som sedan designades för statyn blev följande:
- De realistiskt avslappnade poserna hos Michelangelo (Italien, 1475-1564)
- Muskulaturen och eftertänksamheten hos Auguste Rodin (Frankrike, 1840-1917)
- Den uttrycksfulla känslan hos Käthe Kollwitz (Tyskland, 1867-1945)
- Det fokus på rörelse och massa som ses hos Takamura Kotaro (Japan, 1883-1956)
- Trotsen i uttrycket hos Augusta Savages figurer (USA, 1892-1962)
The Impossible Statue, som är tillverkat i rostfritt stål, väger 500 kilo och är 150 centimeter hög. Efter att ha byggt en 2D-modell av statyn som förde samman de olika skulptörernas stilar, gjorde Sandvik om designen till 3D-bild.
För att skapa den initiala 3D-modellen användes verktyg för djupinlärning och för att definiera kroppen tog man till mänsklig positionsuppskattning och videospelsalgoritmer användes för att skapa vävnad som såg realistisk ut.
Verktygen som användes vid tillverkningen är sådana som Sandvik använder för komponenter till applikationer som ställer höga krav på precision och kvalitet, som flygplansmotorer och medicinska implantat.
Sandviks AI-genererade staty.