Pulver eller våtlack – fel val kan bli dyrt

Pulverlackering är effektivt vid stora serier. Våtlackering ger större flexibilitet.

Så skulle en mycket förenklad jämförelse kunna se ut. Problemet är att den inte räcker som beslutsunderlag.

Två komponenter kan ha samma kulör och till synes liknande krav på ytbehandling men ändå behöva helt olika lackeringsprocesser.

Det avgörande är inte vilken metod som generellt är ”bäst”, utan vilka egenskaper den färdiga komponenten behöver och under vilka förutsättningar den ska produceras.

Börja med komponenten

Materialet är en grundläggande faktor. Pulverlackering innebär normalt att komponenten värms upp för att pulvret ska smälta, flyta ut och härda. Det behöver underlaget och den kompletta komponenten klara.

Men även geometrin spelar roll.

Djupa hörn, håligheter, invändiga ytor och komplex maskering kan påverka hur en komponent går att lackera. Vid elektrostatisk applicering kan geometrin dessutom påverka det elektriska fältet och skapa så kallade Faradayområden.

Redan här blir det tydligt varför metodvalet helst bör göras innan konstruktionen är helt låst.

Läs mer om fördelar med våtlackering här, vi har också skrivit en förklarande artikel om Våtlackering: Process, användningsområden och skillnad mot pulverlackering

Vad ska ytan egentligen klara?

Nästa fråga handlar om komponentens liv.

Ska den användas inomhus i en relativt mild miljö? Utomhus? Utsättas för fukt, kemikalier eller mekaniskt slitage?

Vilka krav finns på korrosionsskydd?

Och hur viktiga är kulör, glans och andra visuella egenskaper?

Svaret kan påverka både förbehandling, lackmaterial, antal skikt och appliceringsmetod.

Det räcker alltså inte att skriva ”pulverlackeras” på en ritning om det egentliga behovet är en yta som ska uppfylla en viss funktion under specificerade förhållanden.

Här kan du läsa mer om fördelarna med pulverlackering.

Ännu mer kött på benen finns i vår artikel Pulverlackering - Process, fördelar och skillnad mot våtlackering

Styckpris är inte samma sak som kostnad

Produktionsvolymen är naturligtvis viktig.Pulverlackering kan vara mycket rationell i serieproduktion, med goda möjligheter till automation och hög materialeffektivitet. Men - och detta är viktigt! - den billigaste lackeringsoperationen är inte automatiskt den lösning som ger lägst kostnad.

Maskering, omställningar, processtid, omarbete, kassation, underhåll och komponentens livslängd påverkar också ekonomin.

Det är därför TCO – total cost of ownership – blir relevant även vid val av ytbehandling.

I denna artikel berättar Larays Raymond Meyer mer om produkters livslängd: Varför är ytbehandling avgörande för tillverkningsindustri? Tre skäl att tänka strategiskt kring ytans funktion, livslängd och estetiska egenskaper

Specificera kravet före metoden

– Vi får ibland frågan om pulverlackering eller våtlackering är bäst. Men vi vill först veta vad komponenten är gjord av, hur den ser ut, var den ska användas och vilka krav den ska uppfylla. Först därefter går det att bedöma vilken process som är rätt, säger Urban Carlsson, vd på Laray AB.

Och ibland visar analysen att frågan inte ens bör begränsas till pulver kontra våt.

Flerskiktssystem, termoplastbeläggning eller andra ytbehandlingslösningar kan vara relevanta beroende på komponentens krav.

För konstruktören och inköparen blir slutsatsen därför ganska enkel:

Specificera vad den färdiga ytan ska klara innan du bestämmer hur den ska åstadkommas.

En tidig dialog med ytbehandlaren kan göra det möjligt att anpassa material, geometri och process innan konstruktionen är låst – och minska risken för att ett till synes enkelt metodval blir ett dyrt produktionsproblem.

Läs gärna också: Att välja industrilackerare – 10 frågor du bör ställa innan du väljer leverantör

Går ni i dessa funderingar? Har ni ett projekt där ni funderar över om pulver- eller våtlackering vore bäst? Hör av er så reder vi ut såväl begrepp som lösningsalternativ.