En anledning till att det inte skett tidigare är att det innan REACH varit väldigt dålig kontroll på kemiska substanser och blandningar av dessa. En annan anledning till att det sker nu, är att man idag lättare kan mäta och föra statistik, och att det finns bevis för att nästan 80 000 dödsfall i cancer beror på arbetsrelaterad exponering för cancerframkallande ämnen inom EU varje år.

Ni som följer mig vet att jag har jobbat i över 20 år i skärvätskebranschen. På 90-talet åkte jag ständigt runt med de substanser som nu klassas som cancerogena i en personbil – och hällde mer eller mindre dagligen i dem i kunders system utan skyddsutrustning. Jag var inte heller ensam. Denna hantering var och är, fortfarande i vissa fall, kutym i branschen. Allt fler företag slutar nu med hantering av biocider och för mig känns det väldigt bra inombords.

Men vad händer då om man slutar använda biocider?
Man kan välja biocid- och bor-fria skärvätskor som har mer eller mindre bra motståndskraft mot bakterier och mikroorganismer. Väljer man denna väg så bör man också välja bort att tillsätta biocider ”tank side” alltså inte köpa in biocider på dunk och tillsätta i maskinerna.*

Om man väljer en biocid- och bor-fri teknologi så kan det i många fall fungera bra ganska länge. Det man kan förvänta sig är en stegvis ökning av koncentrationen för att hålla mikroorganismer i schack – och därigenom en ökad förbrukning av skärvätskekoncentrat.

Förr eller senare så kan man även förvänta sig en ökad mängd produktionsstopp pga av dålig skärvätska. Detta leder till ökade kostnader, störningar i produktion och potentiellt även till hälso- och arbetsmiljöproblem, där lukten i produktionslokalen är det som kommer att märkas mest men kanske inte är det mest allvarliga.

Inte minst kan ekonomin och produktionsvolymen påverkas

Exempel:

Om man gör en estimering på en relativt liten maskintank på 600 liter, där skärvätskan byts en gång per år. Man byter till biocidfri och tillsätter inte någon biocid och ser då att bytesfrekvensen ökar till 6 gånger per år. Hur ökar då kostnaden? Kostnaden orsakad av skärvätskehantering i maskinen ökar då från ca 61 000 SEK till ca 194 000 SEK. En ökning med nästan 133 000 SEK/år.

Om man har 10 maskiner så skulle ökningen vara 1 330 000 SEK, driftkostnaderna av utrustningen inräknat. Då är eventuellt sociala indikatorer och kostnader relaterade till hälsa och arbetsmiljö inte inräknade. Kostnader för förlorad produktion tillkommer.

Alternativ till biocider
Om man väljer en alternativ teknologi till biocider så får man också ha ett annat förhållningssätt till bakteriehalten. Du kapar de höga bakterietopparna som skadar vätskan men har konstant kontroll på relativt låga halter bakterier i systemet. Lukt och obehag runt skärvätskan elimineras.

*(Biocider kan vara nödvändiga för större rengöringar av system men bör inte användas generellt och okontrollerat. Vid större stopp kan man spärra av och märka upp arbetsplatsen och se till att hanteringen sker säkert med minimal exponering för personal).

EU Roadmap on carcinogens

European schedule of occupational diseases

ECHA Newsletter

Vill du ha mer information? Hämta hem vår guide om bakterier i skärvätska!