Trångt läge för europeisk automotive – men Sverige sticker ut

Europa halkar efter i konkurrensen. Så skulle man kunna sammanfatta svaren från de europeiska automotive-företag som deltagit i Clepas Industry Pulse Check.
– Produktiviteten är låg, tillståndstiderna är långa, lönerna höga och energipriserna generellt höga. Jämfört med andra geografiska regioner börjar Europa ligga dåligt till, säger Peter Bryntesson.

Kina drar ifrån
Resultaten pekar i samma riktning som den omtalade Draghi-rapporten från 2024. Där varnas för att Europa svämmas över av bilar och annat från bland exempelvis Kina. Produkter som är billigare än de som är tillverkade här. Bättre? Ja, om inte när det gäller körkänslan och den gedigna byggkvaliteten så åtminstone om man talar om att leverera en modern mobilitetsupplevelse där telefonen och dess appar sömlöst interagerar med bilens entertainment-system. Där har Kina tagit ett språng. Samma sak med att leverera elbilar med lång räckvidd, snabb laddning och till humana priser.
– Det här har lett till att europeiska fordonstillverkare generellt tjänar dåligt med pengar. Och när de gör det går det direkt ut över deras leverantörer. OEM:erna sätter hårdare press på prissänkningar, längre betaltider och annat som är negativt, sådana aktiviteter kommer som ett brev på posten, säger Peter Bryntesson.

EU-kommissionen är inkopplad
Andra tecken på att det är trångt läge för europeisk fordonsindustri är att större bolag drar ner, ställer om och byter personal. Men EU-kommissionen är enligt Peter Bryntesson informerade om läget.
– De har tagit det till sig och försöker hitta lösningar. Den 10 december kommer ett paket med beslut som berör oss i branschen. Det är resultatet av strategiska diskussioner mellan oss inom automotive-sektorn samt Ursula von der Leyen och kommissionen.
Ett land sticker dock ut i rapporten: Sverige!
– Vi ligger generellt rätt bra till jämfört med övriga Europa.
Hur kommer det sig?
– Bland annat gynnas vi konkurrensmässigt av att vi är framåt när det gäller digitaliseringen och hållbarhetstänket. Vi har förhållandevis låga energipriser och att vi dessutom har mycket grön energi.
När det gäller de svenska leverantörerna och deras situation har FKG täta kontakter med inhemska beslutsfattare på hög nivå.
– Ja, vi informerar regeringen om vad som händer och om saker som bör göras, mest är det Näringsdepartementet vi jobbar mot. Mycket går också via tjänstemännen på Regeringskansliet, till skillnad mot politikerna sitter de kvar även efter ett val. Relationerna med dem blir mer långsiktiga.

FKG fokuserar på AI
Under mötet i Bryssel i förra veckan diskuterades även aktuella företeelser som handelskriget och den framrusande AI-trenden. Bilden som Clepas medlemmar ger i Industry Pulse Check är att det där med tullarna börjar sätta sig. Man har börjat förstå vilket modus operandi som gäller från USA: höga utgångsbud för att skaka om en förhandlingsparter, efter det jämkningar och överenskommelser.
– När det gäller AI kommer vi att ha det som fokusområde inom FKG 2026. Hur kan vi dra nytta av teknologin i produktion och produktionsutveckling, säger Peter Bryntesson.

Fotnot: FKG:s vd Peter Bryntesson är ledamot i Clepas board of directors och med i den steering committee som träffas före styrelsemötena. Han är även ordförande för de olika nationella organisationerna inom Clepa.

Fler slutsatser från Industry Pulse Check
• Enbart 9 procent av de tillfrågade ser positivt på branschens möjligheter. 68 procent har en negativ syn.
• 42 procent väntar sig en sjunkande omsättning de kommande 12 månaderna, vilket är en förbättring jämfört med våren 2025 (45) och ännu mer så jämfört med hösten 2024 (60 %).
• De europeiska volymerna för produktion av lätta fordon har sjunkit med 31 procent sedan 2017 och väntas ha sjunkit med ytterligare 6 procent 2028.
• 34 procent förväntar sig nu att göra förlust, ett förbättrat läge jämfört med i våras (42).
• 86 procent av de tillfrågade förväntar sig sjunkande konkurrenskraft de närmaste 12 månaderna, vilket är 14 procentenheter upp sedan i våras.
• När det gäller så kallad agentisk AI ser medlemmarna den största nyttan (39 %) inom automation av processer och att kunna minska arbetskraften. Minst nytta ser de inom innovation och nya affärsmodeller (6 %). Det största hindret för att kunna utnyttja möjligheterna med AI? Där handlar det om bristen på kompetens.
• Allt fler lyckas ta höjd för ökade kostnader på grund av tullar.
• Tullarna verkar åtminstone på ett sätt ha den effekt Donald Trump ville åstadkomma: 49 procent anger att de kommer att öka sin produktionskapacitet i Nordamerika de närmaste fem åren. Enbart 10 procent säger att de istället ska minska där. Siffrorna ser ungefär likadana ut i Asien (42/6). Och tvärtom i Västeuropa (10/48).

Den 10 december håller FKG en presentation om resultatet på Pulse Checken kopplat till Vägvisaren. Läs mer HÄR.

Foto: MDP01605 (Wikimedia Commons) och Thomas Drakenfors